Utkast till liten uppsats om WEBB 2,0 verktyg i undervisning
KURS WEBB 2;0
Tillämpning 1 WIKISPACES
.
WIKI
Solomon och Schrum (Solomon,
2014)
beskriver i boken Web 2.0 bland många andra verktyget Wikispaces. På
sid 364 berättar de om (Wikispaces, 2015) att ”Wikispaces is a wiki and publishing site in
which you can embed documents, images
and audio and video files. The creator of each wiki controls access and
educational information is extensive.” I boken finns ett
avsnitt om wikis på sidorna 195 -214 där Wikispaces redogörs för, på de två
sista sidorna.
Ur ett lärandeperspektiv är wikis intressanta på
grund av det utvidgade textbegreppet som kan tillämpas i undervisning och
redovisning. Som många, bland annat
Howard Gardner (Gardner, 1998 ) påvisat lär vi oss alla på olika sätt
och har olika preferenser för inlärning. I en wiki kan man både använda texter
som läggs ut för att läsas och texter som läggs in som redovisning av
färdigheter och kunskaper. Där finns
också ett gyllene tillfälle att etablera medvetenhet om och kunskaper i
hypertextens karaktär och tillämpning samt vilka möjligheter denna textform ger
för konsumtion, kommunikation och lärande i den digitala världen.
Även tecken i form av
bilder skapar den mening som vi skall tolka , förstå och kunna använda. Stillbilder, grafiska framställningar,
rörliga bilder och sammanfogningen av material i det vi brukar kalla layout
ingår i denna form av kommunikation för lärande. Bildsemiotik kallas det av
vetenskapen på området se
exempelvis Sonesson (Sonesson,
1992 ) .
EXEMPEL
Wikisidor som i Wikispaces kan användas på olika sätt.
1: Som klassrum där
undervisningens planering läggs upp från kurs och läroplaner till
dagsplanering. Alla sorters dokument kan sparas här , pdf, doc, ppt med mera
och användas på lektioner samt vara tillgängliga för eleverna vid deras redovisningar och arbeten. Bilder , föreläsningar i form av inbäddade
flippade filmer och annat video material eller audio material kan läggas upp.
Eleverna kan också få egna redovisnings sidor
där man lägger in uppgifter och redovisningar. Det går i realtid för läraren
att arbeta på elevens sida och på en skärm eller med projektor ,
direkträtta eleverna. Se (Johansson, 2015) Se vidare uppgift 4
B .
2: Som ämnesrum där
ämnet presenteras och läromedel tillhandahålles i form av dokumet och hemsidor
av olika slag. Ämnesrummen kan med fördel länkas vidare från klassrummen och även
användas som redovisningsplattform för undervisningen i ämnet och momentet. Då
blir gamla redovisningar tillgängliga för nya elever och kunskaps massan kan
revideras och växa generation efter generation. Se exempelvis (Johansson, http://mediehistoria.wikispaces.com/,
1998)
3: Som
kommunikationsmedium. I exempelvis mentors arbete och kontakt med föräldrar,
arbetsgivare, högskola och universitet med mera kan en wiki fungera som
kommunikativt medium där alla sorters dokument kan samlas och delas. Exemplet nedan
är en wiki för föräldrar till en gymnasieklass där mentorerna kortfattat
skriver information som föräldrarna kan behöva veta. Den är också kopplad till
en blogg där mera pedagogiska reflektioner görs och förändringar annonseras ut
genom Super text Sms medelanden ( se nedan) (Johansson, SAMHALLSMEDIA1D, 2015 )
BLOOMS
TAXONOMI ALLMÄNT
Kan naturligtvis
betraktas som en utvidgning av de fyra F.en
Fakta, Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet. En del i Blooms taxonomi är just Applying som
ju kan betyda ” göra sitt bästa, verkligen anstränga sig , lägga manken till”
vilket leder tankarna till Frankfurterskolans Erich Fromm som i ”Kärlekens
konst” (Fromm, 1958) hävdar att skapande
i form av relationer och konst bygger ,till
att börja med på förälskelse i motpart
,motiv eller ämne och att arbetet med
att bygga upp ett förhållande , skapa ett konstverk eller ett lärande kräver disciplin , koncentration
och tålamod. Detta finns ju inte med i de fyra
F,en däremot hos Bloom. Analysera
och utvärdera hos Bloom kan ju jämföras med de fyra F,ens Förtrogenhets kunskap
som ju betecknar den internalisering av kunskapsmassan man tillägnat sig just
efter analys och utvärdering i förhållande till erfarenhet och empiri.
BLOOMS
TAXONOMI i WIKISPACES
MINNAS
Att minnas något är ju
väldigt enkelt uttryckt beroende av intryck, upprepning och intresse. I ett
arbete som skall resultera i en hemsida / wiki, ingår möjligheten att i första
hand välja en metod för sitt arbete som engagerar och roar även kanske inte är
det man skulle valt själv. Texter i olika form, redigering av layoten på sidan
och den grafiska utformningen är delar av framställningen. Stillbilder och,
filmade inbäddade i sidan och kanske ljudfiler i form av poddar ,hela
radioprogram eller ljudillustrationer är gestaltningsvariabler man kan välja. Har man dessa möjligheter
behöver inte framställningssättet vara ett hinder som exempelvis texten för en
dyslektiker. Är man dessutom road av metoden för fakta och informations
insamlingen och bearbetningen så är det lättare att minnas och ta till sig den
kunskapsmassan man behöver.
FÖRSTÅ
Förståelse skapas som
bekant med hjälp av reflektion, insikt och repetition och ett arbete med ett så utvidgat
textbegrepp (Sandström Madsén, 2001) som erbjuds i en
wiki skapar goda förutsättningar för förståelse. Speciellt ansträngningen att
göra och kommunicera materialet som gestaltas på wikisidan för med sig
koncentration på uppgiften som ämnet själv kanske inte skulle inneburet.
ANSTRÄNGA
SIG
Koncentration i sin tur
medför motivation att göra gestaltningen av materialet så bra som möjligt
vilket även understöds av att publiken i en öppen wiki är miljardstor, eller i
en stängd åtminstone innebär att upphovspersonen kan visa för alla med tillgång
till Internet vad som gjorts.
ANALYSERA
Även
analysen av det färdiga resultatet kan
utvidgas utanför klassen och man kan inbjuda alla med tillgång till Internet
att delta i analysen liksom i utvärderingen av projekten att göra wikin.
UTVÄRDERA
Det
finns exempel på exempelvis
biologilärare som låtit elever undersöka en närbelägen sjö och skriva om den i
Wikipedia. Ett experiment som sägs ha resulterat i att flera läsare på
högskolenivå hörde av sig och rättade saker som eleverna fått om bakfoten.
Plötsligt hade klassen betydligt fler lärare och granskare och fick dessutom
erfara att de erfarenheter man samlat var av intresse för flera. Detta är ett bra exempel på att Internet
material särskilt i den form som Wikipedia har leder till vad man skulle kunna
kalla en kvantitativ peer review till skillnad från den akademiska kvalitativa.
SKAPA
Det kreativa inslaget i arbetet med en wiki går ju inte att blunda
för. Utifrån mina erfarenheter når man
bäst resultat genom att hitta grupper
och träna samarbetsförmåga där olika intressen och talanger möts. Ledaren och följaren, den bildbegåvade och
den text begåvade, Journalisten, informatören och konstnären kan
alla hitta roller i en grupp som arbetar
i något ämne med att redovisa berättande och gestaltande i en wiki.
VIDEO SHARING
Solomon och Schrum (Solomon, 2014)sid 362 skriver
om You tube att ” You tube is a video-sharing website where you can upload and
share videos as well as watch other´s videos. Some schools and districts use
security software to allow access to the educational aspects of this public
forum. “ . You tube skriver själv att “YouTube for Schools lets schools access free educational YouTube videos
while limiting access to other YouTube content. Students can learn from more
than 400,000 educational videos, from well-known organizations like Stanford,
PBS and TED, and from up-and-coming YouTube partners with millions of views,
like Khan Academy, Steve Spangler Science and numberphile. Schools can also
customize their YouTube for Schools experience, adding videos that are only
viewable within their school network. “ (YouTube for Schools: Join the
Global Classroom Today!, 2015) Lärande perspektivet på You tube är uppenbart
I ett samhälle där den rörliga bilden får allt större plats och blir allt
viktigare som informations och kommunikationsmedium. Då den nitratbaserade
filmen uppfanns 1895 kunde utvecklingen av berättandet även med rörlig bild
börja utvecklas. Efter 120 år har mediet blivit digitalt och i allra högsta
grad av 2,0 klass och därigenom interaktivt och tillgänglig för alla med rätta
verktyg i form av telefoner, plattor och datorer, ja även kameror med både stillbilds och video
funktion där det är möjligt att direktuppladda material till molnet för
publicering eller redigering på annat ställe.
Redan Comenius påpekade att ”repetition är
kunskapens moder” utifrån den gamla latinska sentensen och han använde redan
för femhundra år sedan bilder i undervisningen. (Comenius, 1968) . Både stillbild och rörlig bild
framställning inspirerar eleven som dokumenterat eller gestaltat något till
repetition av videon och skall resultatet presenteras på ett bra sätt så krävs
redigering av materialet som ger flerfaldig repetition av det insamlade
materialet där fakta och information genom färdighet till gestaltning ger
förståelse och förhoppningsvis så småningom förtrogenhet. Ett enkelt exempel
kan vara denna enkla film som
ett par elever gjort under ht 2015 i ämnen Mediekommunikation på gymnasiet i
ett moment om research arbete på bibliotek och bibliotekens framtid. (EmelieochMaja, 2015)
BLOOMS
TAXONOMI i You tube
MINNAS
Att minnet understöds
av dokumentation torde nog vara oemotsägbart. Vare sig det är text, bild,
rörlig bild , ljud eller annat så stöds minnet av denna dokumentation. You tube
ger möjlighet till att spara och dela dokumentation i bild, video och ljud. Man
kan naturligtvis nöja sig med att rakt upp och ner dokumentera ett skeende , en
miljö, en berättelse eller något annat beroende på ämnet. Efter ett tag
uppkommer dock behovet av bearbetning och redigering och gör att upprepningarna
blir flera. Att textsätta, ljudlägga och klippa filmen kräver att man flera
gånger måste se om det man bearbetar och höja koncentrationen för att kunna
avgöra vad texten skall innehålla och klippen skall sitta. Ett koncentrerat,
disciplinerat arbete som kräver tålamod och lärande understödjer minnet.
FÖRSTÅ
För att kunna redovisa kunskaper
i gestaltad form måste man ha ett grepp om helheten. Inledning, presentation
huvud tes, peripeti och avtoning finns i de flesta berättartekniker i olika
form vare sig man ser till retorik, dramatik, romankonst eller poesi. En sådan
helhetssyn skapar relationer mellan ingående variabler, fakta och information
där helheten är större än delarna och har blivit förståelse.
ANSTRÄNGA SIG
Att skapa kräver
förutom en stark känsla för ämne och motiv också självdisciplin, koncentration
och tålamod. (Fromm, 1958) vilket man inte får
utan ansträngning. Att bara lära sig mekaniskt , att bara förstå utan att kunna
återberätta, kanske i form av gestaltning med en video på You Tube, räcker inte
för att man skall få det ultimata lärandet där kunskapens emotiva och kognitiva
delar samverkar i en djup förtrogenhet med ämnet. Detta kräver ansträngning.
ANALYSERA
I ett lärande av och
med video repeteras innehållet och hela det tillgängliga och insamlade
materialet måste utvärderas för att kanske koncentreras till en tiondel av det ursprungliga. Detta kräver ingående analys och
ett flertal val vilket innebär att förståelsen för ämnet ökar.
UTVÄRDERA
Naturligtvis måste man
också analysera och lära sig dels hur man skulle kunna gjort en bättre
gestaltning av ämnet och dessutom värdera om de rätta delarna av materialet man
haft att tillgå blivit rätt använt.
SKAPA
Det som sagts ovan argumenterar tydligt för att
skapandeprocessen är en lärandeprocess så länge kognitiva funktioner är
inblandade. Enligt vissa teoretiker bland annat den ryska filmregissören Andrej
Tarkovskij finns det skapande processer som till största delen involverar de emotiva
funktionerna. (Tarkovskij, 1993) Han jämför då
filmskapande med exempelvis musikskapande.
TILLÄMPNING
3 SUPERTEXT
Communication and online
discussions tools
Google presenterar Supertext så här ”Gratis gruppchatt Supertext är gratis
oavsett om du chattar i grupp eller bara vill snacka med en kompis.” (https://getsupertext.com/, 2015)
Det är en gruppchatt som
fungerar över sms och i princip kan överföra alla tecken i det utvidgade
textbegreppet. Deltagarna behöver inte ha appen utan kan mottaga och svara i
sin egen Sms funktion på telefonen. Supertext skriver ”Mer än bara text Dela dina upplevelser. Skicka bilder, video, ljud,
emojis, stickers eller rita egna bilder.” (https://getsupertext.com/, 2015)
EXEMPEL
En supertext app i telefonen och i datorn
( beta ännu.) ger många möjligheter . Man
kan:
1: Kommunicera om frånvaro, sjukdom och
arbete på annat ställe än i klassrummet.
2: Man kan kommunicera inlägg på andra
medier. Exempelvis har undertecknad i en föräldragrupp både facebok och blogg
som jag annonserar genom ett supertext medelande som sms vilket är det medium
äldre och även yngre håller sig uppdaterade med i första hand. Till elever som
har ett virtuellt klassrum på en wiki kan man annonsera att det finns nya
inlägg.
3:Precis som enskild sms har grupp dito en
social funktion. Man kan lägga ut små bilder, filmer, smileys eller grafik Hälsa
” Trevlig helg” och allmänt hålla kontakten med gruppen.
BLOOMS
TAXONOMI i Supertext
MINNAS
Super text är ju ett
utomordentligt redskap för att minnas och påminna, leda på vägen eller kalla
till möten. Vill man problematisera detta verktyg och många med det utifrån
lärandet i Blooms taxonomi så kan man diskutera det så kallade Curling
fenomenet. Lär man eleverna att man alltid få uppdateringar, kallelser,
läromedel med mera på telefonen kan ju själva minnet komma ur bruk. Problemet
är ju inte nytt. Det sägs av Madeleine von Heland att redan Sokrates var rädd
för att skrivkonsten skulle göra så att mäniskan slutade minnas. Att han tog
giftbägaren i stället för att flytta till en annan stadsstat i Grekland påstås
ha varit i besvikelse över att favorit lärjungen Platon började använda
skrivkonsten. (Heland, 1989) Den oron var alltså
inte helt relevant och den moderna oron kanske inte heller faller ut.
FÖRSTÅ
Supertext ger möjlighet
att i närtid , exempelvis genom ett foto av anteckningar på en whiteboard , en You tube länk till en flippad
föreläsning m.m. följa upp kunskapsöverföring på lektioner eller i läromedel.
Att aktualisera och repetera fakta och information skapar förutsättningar för
förståelse.
ANSTRÄNGA SIG
Ett lärandeprojekt som genom
kommunikation i olika medier inklusive grupp Sms i Supertext hålls aktuellt, kan då inspirera till ansträngning. Det bästa
för den enskilde individen torde dock vara att lärandeprojekten, ämnena inte är
för många för att hålla ordning på och att man inkluderat undervisning om detta
i lärandet. Att kunna strukturera och organisera lärandet är en viktig kunskap
som har gott stöd i molnet tjänster som olika synkroniserade kalendrar, och
andra IKT verktyg 2,0 .
ANALYSERA
Supertext verktyget med
sina begränsningar i form av utrymme för texter av olika slag går ju att
använda för dialog om och slutsattser om den fakta och information man inhämtat
tillsammans med sina kamrater. För att strukturera innehåll i en analys och göra
den på ett inledande ytligt plan torde Super text gå att använda.
UTVÄRDERA
Kan man komma förbi
stadiet som liknar Sms och Twitter kommunikation är det helt möjligt att föra
en dialog om lärandet i Supertext och diskutera exempelvis vilka kriterier som
bör ingå i en utvärdering av lärandetillfället. En fördel är att, precis som i
vanliga Sms så sparas konversationen och dialogen så att man kan följa den
tillbaka och därigenom få det perspektiv på lärandet som behövs för en bra
utvärdering,
SKAPA
Den slutgiltiga
produkten av lärandet är inte Supertext lämplig till men som kommunkativt
hjälpmedel i relationer lärare- elev och elev – elev är det bra. I processen är det ett bra verktyg
där man kan dela texter, bilder och videos direkt från dator och telefon.
KÄLLOR
Comenius, J. (
1968). The orbis pictus of John Amos Comenius. : . Detroit: Singing Tree Press.
EmelieochMaja. (den 21 10 2015). Bodensbibliotek.
Hämtat från http://2015htmedieproduktionmepmei01.wikispaces.com/:
https://www.youtube.com/watch?v=oTwky-CKmF4 den 05 11 2015
Fromm, E. ( 1958). . Kärlekens konst. .
Stockholm:: Natur och kultur.
Gardner, H. ( 1998 ). De sju intelligenserna. Jönköping: Brain
Books.
Heland, M. L.
(1989). Den lärande människan. Stockholm : Svenska arbetsgivarefören. (SAF).
https://getsupertext.com/. (den 06 11 2015). SUPERTEXT
. Hämtat från SUPERTEXT: https://getsupertext.com/ den 06 11 2015
Johansson, J.-I. (den 27 08 1998). http://mediehistoria.wikispaces.com/.
Hämtat från MEDIEHISTORIA : http://mediehistoria.wikispaces.com/ den 06 11 2015
Johansson, J.-I. (den 29 08 2015 ). SAMHALLSMEDIA1D.
Hämtat från Wikispaces: http://samhallsmedia1d.wikispaces.com/ den 06 11 2015
Johansson, J.-I. (den 29 08 2015). MEDIEPRODUKTIONMEPMEI01VT2015.
Hämtat från MEDIEPRODUKTIONMEPMEI01VT2015:
http://2015htmedieproduktionmepmei01.wikispaces.com/ den 06 11 2015
Sandström Madsén, I. (2 2001). Mediesamhället och
skolan. Pedagogiska magasinet .
Solomon, G. S.
(2014). Web 2.0: how-to for educators. . USA : International society for
technolygy in education.
Sonesson, G. (1992 ). Bildbetydelser: inledning
till bildsemiotiken som vetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Tarkovskij, A. (1993). Den förseglade tiden: reflektioner
kring filmkonsten. Stockholm: Bonnier.
Wikispaces. (den 25 10 2015). Wikispaces.
Hämtat från www.wikispaces.com den 25 10 2015
YouTube for
Schools: Join the Global Classroom Today! (den 05 11 2015). Hämtat från You tube:
https://www.youtube.com/watch?v=NegRGfGYOwQ den 05 11 2015
Comenius, J. ( 1968). The
orbis pictus of John Amos Comenius. : . Detroit: Singing Tree Press.
EmelieochMaja. (den 21 10 2015). Bodensbibliotek.
Hämtat från http://2015htmedieproduktionmepmei01.wikispaces.com/:
https://www.youtube.com/watch?v=oTwky-CKmF4 den 05 11 2015
Fromm, E. ( 1958). . Kärlekens konst. .
Stockholm:: Natur och kultur.
Gardner, H. ( 1998 ). De sju intelligenserna. Jönköping: Brain
Books.
Heland, M. L.
(1989). Den lärande människan. Stockholm : Svenska arbetsgivarefören. (SAF).
https://getsupertext.com/. (den 06 11 2015). SUPERTEXT
. Hämtat från SUPERTEXT: https://getsupertext.com/ den 06 11 2015
Sandström Madsén, I. (2 2001). Mediesamhället och
skolan. Pedagogiska magasinet .
Solomon, G. S. (2014). Web 2.0: how-to for educators.
.
USA : International society for technolygy in education.
Sonesson, G. (1992 ). Bildbetydelser: inledning
till bildsemiotiken som vetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Tarkovskij, A. (1993). Den förseglade tiden:
reflektioner kring filmkonsten. Stockholm: Bonnier.
Wikispaces. (den 25 10 2015). Wikispaces.
Hämtat från www.wikispaces.com den 25 10 2015
YouTube for
Schools: Join the Global Classroom Today! (den 05 11 2015). Hämtat från You tube:
https://www.youtube.com/watch?v=NegRGfGYOwQ den 05 11 2015
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar