Sidor

söndag 10 september 2017

Varför kyrkoval





VARFÖR KYRKOVAL


 
Inför valet på söndag är det många som tvekar eller inte ids gå att rösta trots medlemskap i kyrkan. Förra valet röstade bara tretton procent av kyrkans ca sex miljoner medlemmar. Många tänker sig att i och med att jag inte går på högmässor eller på annat sätt är aktiv i kyrkan så har jag inget intresse av hur kyrkan styrs och vilka som sitter i olika beslutande positioner. Då glömmer man dock bort att kyrkan också har en världslig makt. Domkyrkoförsamlingen är centrum för ett stift som omfattar en tredjedel av Sverige. Nederluleå, Gammelstads kyrka är centrum för ett världsarv som man på andra sidan Atlanten ,i FN skrapan beslutat om. Kyrkan, kommunen, ideella krafter och många fler har här en uppgift att utveckla denna unika resurs som om den används rätt kan bli ett besöksmål som lockar turister och utvecklar den miljard industri som turismen redan är, bara i Luleå. Det kan innebära jobb åt många ungdomar, som då slipper flytta söderut.
De som väljs att styra kyrkan har alltså också ansvar för jobbskapande aktiviteter, markägande, kulturbevarande och därmed också bilden av det samhälle där man verkar. Ska Luleå inom den närmaste tiden få tio tusen nya innevånare har kyrkorna en stor roll att spela.
Förutom det andliga och det värdsliga har också kyrkan en stor roll att spela i kulturen. Arkitektur, konst, musik är olika kulturformer där kyrkan står i främsta ledet. Då behöver vi inte enbart tänka på kyrkans självklara roll som centra för orgelmusik utan kanske i första hand på den enorma kör verksamhet för alla åldrar som frodas där. Kyrkans körer och kommunens kulturskola är den grogrund som det svenska internationella musikundret vilar på.Du som är medlem i Svenska kyrkan och fyllt sexton år, gå på söndag och rösta i kyrkovalet. Rösta på det parti som vill ha jobb åt alla och som vill bevara och utveckla välfärden, rösta Socialdemokratiskt.

tisdag 4 juli 2017

OM STEFAN LÖFVEN OCH FOLKET


OM STEFAN LÖFVEN OCH FOLKET

Eliter är ofrånkomliga. Varje fotbollsklubb har ett A lag. Men för att några skall gå långt har också klubben ett brett arbete med medlemskadern. Under Almedalsveckan samlas Sveriges eliter på Gotland. Noll komma fyra procent av befolkningen. Den politiska eliten, den ekonomiska eliten, den mediala eliten  plus konsulter och lobbyister inklusive sådana från folkliga organisationer, samlas åtta dagar i Visby.
 I en demokrati är det majoriteten som bestämmer och vilka för en dialog med de 99,96 procent som inte åker till Almedalen? I år har Statsministern och partiledaren Stefan Löfven tagit ett modigt beslut och vänder sig till demokratins medlemskader i stället för att frottera sig med eliten och spela med i DJ battle med rosevin och mingel. Respekten för vår statsminister växer i takt med att vi förstår vilket revolutionerande ställningstagande han tagit med sitt beslut att åka ut i landet . Egentligen samma beslut som en gång gjordes av föregångaren Olof Palme då han startade Almedals arrangemanget med just syftet att nå ut till demokratins aktörer, de vanliga människorna. Det är en internationell trend att eliter eller sådana som uppfattas som eliter tar över allt större del av utrymmet i den dialog och det samtal människor emellan som är grundvalen för demokratin. Engagemang i folkrörelser och på gräsrotsnivå i partier och fackföreningar blir alltmer sällsynt. Högerpopulism breder ut sig i Europa och världen och i USA har misstron mot eliterna satt en clown i Abraham Lincolns knä som president. 
Men till Norrbotten kommer Sveriges statsminister till två kommuner ,som knappast märks under Almedalsveckan, för att föra en dialog med de viktigaste människorna i vår demokrati.  Det känns faktiskt som om både August Palm, Branting och Olov Palme ler instämmande i sin himmel.

torsdag 2 mars 2017

Grit. Eller. Anamma




GRIT  ELLER  ANAMMA 

Ordbok: 'anamma'

Hittade följande förklaring(ar) till vad anamma betyder:

  • (transitivt, om idé eller princip) ta till sig och därefter leva efter

Grit in psychology is a positive, non-cognitive trait based on an individual's passion for a particular long-term goal or end state, coupled with a powerful motivation to achieve their respective objective.





Det modernaste på pedagogik området är begreppet GRIT , en individuell passion för ett långsiktigt mål kopplad till en stark motivation för att nå målet. På svenska jämförbart med ett anamma, kanske till och med ett jävlar anamma som exempelvis en fotbollsspelare säger då hen vill vinna matchen som kommer. Den som propagerar mest för grit idag heter Angela Ducksworth som kan höras här ovan. Begreppet påminner mycket om det engagemang och den entusiasm som länge har sagts vara nödvändigt både för lärande och handledning till lärandet. Det är spännande att diskussionen kommit upp igen. 

Ett annat begrepp som också blivit aktuellt speciellt i den västerländska sfären är attityden till lärandet.  De fyra F:n har fått två A som komplement.  Fakta , Förståelse, Färdighet , Förtrogenhet och så Attityd och Anamma. Det är ingredienser som säkert leder mot ett fördjupat och lustfyllt lärande. 

måndag 12 december 2016

Barnen i världen









Så här i juletid kan man inte låta bli att tankarna går till alla barn som är på flykt eller, ännu värre,  instängda i ett krig som i Aleppo, använda som självmordsbombare som i Nigeria eller bara använda som arbetskraft fråntagna sina rättigheter i hela vår värld. 2018 sägs Barnkonventionen bli lag i Sverige som den är i flera andra länder i världen och då kommer säkert många samveten att vakna.

fredag 12 augusti 2016

Min älskade moster





BESÖKET HOS ELLEN




Det var med mycket blandade känslor jag äntrade bussen på torsdag morgon efter besöket hos Ellen ,för hemresan till Luleå. Alla vet vi vad som kommer att ske med Ellen men samtidigt har denna fantastiska kvinna ,49 kilo tung och 94 år gammal haft ett långt både människovärdigt och människovänligt liv . Jag kan från mammas berättelser nästan komma ihåg hur hon satte sig på Östersundsbussen från Gäddede då jag föddes för 66 år sedan för att stötta och hjälpa mamma med skötseln av det lilla hårlösa knytet. En hårlöshet som så småningom blev lockar ,så då jag kom till henne med svans så fick jag ta av den för hon ville se lockarna.
Det blev början på en omtanke och omsorg som varat hela livet. I första hand naturligtvis gällande min mormor och morfar som hon tog hand om hela livet liksom alla syskonen. Hon drog sig inte ens för att åka upp i mörkaste Lappland om systrarna i Arvån behövde henne.


Att satsa sitt liv på omsorg,omtanke och medmänsklighet är säkert det bästa.

Hon har också varit centrum för Johan Olsson släkten med  sin plats i hemgården med dörren öppen för alla. Intresset för släkt och historia blev materialiserat i innehållet i ladan på Murunäset som nu är Ellens museum på hembygdsgården.
Precis som förfäderna lämnat efter sig de saker Ellen samlat och vi kommer ihåg dem kommer vi alltid att komma ihåg Ellen då det oundvikliga för alla inträffar.
Ellen är den sista i andra generationen efter spelmannen JOHAN OLSSON på Backen i Gäddede. Men vi i tredje och fjärde och femte generationen med kanske en sjätte på gång har naturligtvis anledning att fundera över hur det symboliska träd som släkten utgör ska vårdas. Då vi fyra , en kusin och tre tremänningar träffades för att prata om Ellen fick jag klart för mig hur rötterna på trädet långt nere i jorden återspeglas i de grenar som jublande bär frukt och sträcker sig mot solen och knoppas. Hos någon har rötterna vårdats med barnen ute i Bränna, hos en annan i Murunäset bland Ellens samlingar och den tredje tar sina Stockholmska barn upp iden fjällmiljö där mor, mormor och morfars far Johan Olsson växte upp. Att dra upp en öring ur en fjälltjärn, att se topparna runt omkring lysas upp av kvällsljuset att bjudas på fullmogen mylta från närmaste myr och på vägen hem vandra genom hav av hundlokor och älggräs medan solen sakta går ner över kalhyggets rallarrosor det är att bli medveten om varför förfäderna tog på sig uppgiften att bygga det land som blev byggt. Kanske inte förståelse intellektuellt men förståelse för den känsla som burit vårt släktträd från rot till krona.
Någon gång kommer vi inte att ha en andra generation kvar, de kommer att ha gått ner under jord för att bli stabila rötter att bygga på som många tredjegenarationerna redan gjort, Vi som fortfarande strävar mot solen även om alla grenar inte bär frukt igen har kanske anledning att hålla viss kontakt  kanske på ett så enkelt sätt som med en facebook grupp ?  JOHAN OLSSON släktens FB grupp skulle det vara något ? Naturligtvis skall alla som känner för det vara med.

Jan-Ivar Johansson 


måndag 13 juni 2016

SOMMAREN ÄR HÄR MEN MED LITE ORO






Ensam är inte stark.                    






Inte ens skolan ensam. Det som verkligen oroar mig är att det gamla, i industrialismen gällande kunskapsteoretiska konceptet, Fakta, Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet inte ännu kompletterats med kunskapssamhällets tillägg och komplement, Kunskap, Färdighet och Attityd. En positiv och engagerad attityd till lärande finns hos alla grupper med stort kulturellt kapital men tyvärr inte hos dem med litet kulturellt kapital, en grupp som växer bland annat på grund av decenniers kommersialisering och nu många nysvenskar med få skolår bland sina erfarenheter. Fokus på Utbildning för yrke, karriär och hög standard har förminskat våra möjligheter att Bilda för självkänsla, kulturell och historisk förståelse och kreativa estetiska förmågor samt att delen med Folkbildning för samhällsansvar och medborgarskap, trots skollagens demokratiskfostran påbud inte genomförs.
Vi måste skapa en rörelse för att hela samhället ska ta ansvar för människans helhet syftande till aktiva, skapande och sociala medborgare där fördjupad kunskap samt större medkänsla och förståelse för sammanhangen ger förutsättningar för harmoni och visdom. Människor som drivs av att fördjupa och förfina sina kunskaper och färdigheter för att nå insikt och förståelse om sig själva och världen. Lärandet kommer då att bli en livslång process, först understött av föräldrar, sedan av kamrater och samhället, bland annat skolan och fördjupad i den sysselsättning man utifrån självinsikt, engagemang och entusiasm har valt. Ett livslångt lärande som troligen kan understödja ett liv i lust och harmoni.

Första steget mot ett sådant mål torde vara att folkbilda för att sprida insikten av betydelsen av lärandet för individ och samhälle. Föräldrar är högmotiverade för att skapa grund för sina barns bästa och måste få veta hur. Barnmorskor, BVC personal, bibliotekarier, fritidsledare, föreningsaktiva socionomer, alla som kommer i kontakt med föräldrar ska ha som uppgift att stödja dessa i syfte att skapa en positiv attityd till lärande. Ett bra exempel är Metallarbetarförbundets kampanj på arbetsplatser " Läs för mig pappa" och Göteborgs biblioteks, bibliotekarie besök hos nyblivna föräldrar. Låt oss inse att skolan bara är en del av problemet med vår anpassning till ett framväxande informationssamhälle och att förändringen kommer att bli lika omvälvande som industrisamhällets krav vilket ledde till folkskolan och allmän läskunnighet. Här krävs inte enbart anpassning utan en ny situation kräver ackommodation.  Ett resultat kommer säkert att vara att läskunnighets begreppet utvidgas till att förstå alla de former för representativa symboler den digitala distributionen  ger möjlighet till.  Vad betyder färgen grön och vad betyder snedstrecket fram på Volvo fronten är självklart för morgondagens  människa redan tidigt i deras livslånga läranderesa.


Jan-Ivar Johansson

lördag 30 april 2016

DE GRÅ PANTRARNAS KLUBB



  1. Vi som blir gamla nu kommer jämfört med förra generationen att se bättre, höra bättre, röra oss bättre, ha mindre ont, sova bättre, tugga bättre, etc. Vad kommer vi då att vilja göraUr boken När horisonten flyttar sig. Bodil Jönsson


DE GRÅ PANTRARNAS KLUBB


Att fylla 66 var onekligen en vändpunkt i livet. Ett år kvar till pensionen och en pensionärs adolecense, innebärande funderingar över livet. Varje dag är ju ett nytt liv och vi vet som bekant inte om det kommer att räcka en dag till eller trettio år. Förhoppningsvis så länge varat är till nytta för andra och till glädje för en själv.



För första gången i Stärkes mark
med Lasse och Lippe Neijdeman 1976

JUBILEER

Dessutom inföll en massa jubileum detta år. Trettio år sedan jag gifte mig. Tjugo år som anställd Gymnasielärare, fyrtio år som mediepedagog . Fyrtio år i Västerbottensbyn Stärkesmark. Jag firar 50 år som medlem i SSU och Socialdemokraterna. Jag har levt upp till den nya idén om livslångt lärande genom att jag har gått dubbla gymnasiet 24 år i skolan varav det nu i jul blev exakt tio år med akademiska studier.


VAD VILL VI GÖRA 

Frågar sig Bodil Jönsson? Ja vad kan vi göra ?  Dosetten fylls med allt mer tabletter mot diverse åkommor, Man försöker att banta och styrketräna för att motverka diabetesen, man försöker att hålla sig sysselsatt för att motverka tristess och alltför stor melankoli. Men närminnet sviktar och lärandet blir svårare. Man har varken motivation eller kompetens att lära sig namnen på de elever som man ändå bara får ha kvar ett år till. Och man vet inte om det är åldrandet eller kanske motivationen som tryter. Den nya kunskapsteoretiska basen , Knowledge, Skills and Attitude säger ju att attityden är viktigast för att hålla koncentrationen på varat uppe och därmed minne och lärande ?
Men så länge man finns till så har man ju en relation till världen. Har man satsat fyrtio år på kommunikation och lärande så borde det ju vara lika bra att knyta ihop säcken och utvärdera i form av forskning det man gjort i alla år. Jag får återgå till mina studier och försöka göra klart den doktorsexamen jag började på 1993. Vad innebär medier och kommunikation genom dem för lärandet och kan vi bevisa att det är till hjälp ?  Praktiskt kan jag jobba med Luleå Närradio där jag är ordförande och politiskt genom mitt parti.

UTBILDNINGSPOLITIK

Upptäckte direkt då jag återupptog mina studier ett missförhållande jag inte vetat om.  Nämligen att pensionärer som kanske gått och ströläst under livets gång och skulle kunna forska och studera några år utifrån de kunskaper och den erfarenhet de skaffat, inte kan göra det med finansiering med sin pension. Någon har infört en bestämmelse som gör att man inte kan egenfinansiera studier till licentiat eller doktor. Det måste  finansieras av den mottagande institutionen . Då nu snart cirka 65 000 lärare går i pension , varav många varit så intresserade av ämne eller didaktiken/pedagogiken att man skaffat både en och flera magisterexamina borde det vara billigt för samhället att ge universiteten möjlighet att stå till tjänst med den handledning som behövs för att ge möjligheten för  forskar studier till äldre. Vilket kunskaps och erfarenhetskapital vi kan samla på oss.  De ordinarie doktorandtjänsterna skall naturligtvis ungdomar ha som kan tillföra  kompetens på längre sikt som lärare, lektorer och professorer.

Detta gäller naturligtvis inte bara lärare eller ämnen som är relaterade till erfarenheter från yrket. Jag gick själv mina inledande studier med en pensionerad major från Västerbottens regemente som skulle doktorera på sitt stora intresse " Slaget vid Poltava" . Det behöver inte heller begränsas till sådana pensionärer som redan är behöriga. Den genomsnittliga pensionsåldern i Sverige är 64 år vilket ger tjugo år i genomsnitt för att fördjupa sig i sitt livsintresse.



DE GRÅ PANTRARNAS KLUBB

Då jag var ung och radikal bildades organisationen de "Svarta Pantrarna" i USA för att kämpa för de svartas rättigheter. Kanske skulle vi nu i Bodil Jönssons anda och vårt eget intresse bilda en liknande organisation ?  För att se till att livets sista tredjedel inte utmärks av förtryck och att det gråa håret inte ses över axeln utan blir en symbolisk representation för erfarenhet , mognad och visdom.
Jag börjar med att göra en grupp på FB för alla som varit vänner i fyrtio år.
Vi kan också bilda en grupp för alla som vill stå upp för de äldres rättigheter.
Du som orkat läsa ända hit , anmäl intresse. joj1950@gmail.com