Kunskap för framtiden

Socialdemokratins strävan har alltid varit att göra det möjligt för var och en att få en bra start i livet, att utvecklas som människa och att kunna hitta nya vägar när jobben förändras, så att alla kan vara med och bygga vårt samhälle.

Så står det i socialdemokraternas nya handlingsprogram  KUNSKAP FÖR FRAMTIDEN om bildning och skola . ” I Förarbetet till den nya läroplanen för grundskolan gav läroplans kommittén ut ett betänkande. (SOU. 1992R94 ) med rubriken ”skola för bildning” . Det färdiga resultatet av läroplansreformen blev dock målstyrning av aldrig tidigare skådat slag , följd av provserier ,nationella prov,  betygskriterier i enskilda ämnen vilket i sin tur för med sig ämnessplittring. Det är tvärtemot den klassiska bildningstraditionen som innebär helhet och sammanhang i studierna”  ( KG Nordström).

 Bildningsidealet trollades bort i samband med privatisering av skolan och det fria skolvalet i början av 90 talet.  Allt skulle vara mätbart endast fakta och. färdighet dög.  Den så viktiga förståelsen både av ämnet och det sammanhang som kunskaperna existerade i, det som kallas ” bildning” bortsåg man ifrån, i hetsjakten på effektivitet och lönsamhet. I ett alltmer komplicerat och specialiserat samhälle som kräver helhetsmedvetande och samarbete gav inte skolan längre kompetensen att förhålla sig till den kultur man växt upp i.  Allt blev allt effektivare utbildning för kunskaper om ett framtida yrkesliv. Bildningen som ger en kulturell identitet och hjälper oss att orientera oss i livet och existensen sattes åt sidan liksom folkbildningen som ger oss ett samhällsmedborgarperspektiv där empatin och solidariteten med andra människor och kanske allt levande kan utvecklas.

Känns utvecklingen igen? Allt fler unga säger sig må psykiskt dåligt och konsumtionen av psykofarmaka har aldrig varit så hög som nu. Och solidaritetsnivån exempelvis för de sextio miljoner människor som befinner sig på flykt i världen har aldrig varit så låg som nu. Blåbruna krafter sprider sig på många sätt. Solidariteten med den levande miljö som är en förutsättning för vårt liv på jorden brister också, även om barnen nu under Greta Thunbergs ledning på egen hand börjar ta tag i detta problem.

Allt är dock inte svart, bildning och folkbildning lever i studieförbund, på folkhögskolor, på bibliotek, i föreningsliv och bland engagerade människor. Medan vi väntar på att skolan skall reformeras utifrån dagens behov av livslångt lärande har vi två viktiga dokument att ta vara på.

 I förslaget till NATIONELL BIBLIOTEKSPLAN  med rubriken. DEMOKRATINS SKATTKAMMARE som är under bearbetning idag står bland annat ” Den nationella biblioteksstrategin har utformats utifrån sex huvudbegrepp eller målområden. Demokrati, Digitalisering; Tillgänglighet, Läsning, Utbildning och Infrastruktur. Dessa begrepp är valda för den representativitet och tyngd de har i bibliotekssammanhang. Demokrati är det överordnade målet. ”. Man skriver också:” Bibliotek bör vara tillgängliga både fysiskt och digitalt när människor har möjlighet att använda dem. Öppna tillåtande platser bemannade med personal som drivs av en professionell kunskap och vilja för att lösa problem för andra. Att invånarna söker sig till biblioteken med alla slags frågeställningar är i grunden positivt. Det visar att biblioteken möter behovet som samhällets öppna rum.

Återvänder vi då till SAP programmet ” Kunskap för framtiden” så hävdar man där också att Lärcentrum i hela landet ska öka tillgången till högre utbildning. Det skall fortsatt satsas på lärcentrum som en öppen fysisk lärmiljö där de studerande kan få hjälp med studierna. I samverkan mellan kommuner, yrkeshögskolor, och lärosäten samt folkbildningen ska det uppstå kanaler där man lägger till utbildningsplatser kopplas till lärcentrum och speciellt den digitala tekniken och pedagogiken utvecklas för att säkra kvaliteten i utbildningarna. Distansutbildningen behöver utvecklas. Och ta hänsyn till landsbygdens behov. Slår man samman demokratins skattkammare med kunskap för framtiden ser man lätt framför sig 290 kommuner som alla har ett folkbildnings och akademiskt lärcentra med bibliotekets basutbud av analogt material och tillgång till det vetande distanslärande och  internet kan ge. Samt naturligtvis bibliotekarier med både digital kompetens och litteratur kompetens.

 Studiecirklar, lokala distansstudiegrupper och människor med behov av fördjupning i de digitala verktyg som blir allt viktigare att kunna för att hänga med i samhället. Det kan biblioteken bli ett centrum för. Målgruppen kommer att vara alla därför att lärandet med nödvändighet måste fortsätta hela livet. Det nödvändiga livslånga lärandet som idag är lika viktigt som införande av läskunnighet genom folkskolan för ca 150 år sedan. Vi kan citera en riktig folkbildare: Kurt Åke Sjöström en gång rektor på Sunderby folkhögskola om det livslånga lärandet. ” — Vi. Måste lyfta. Blicken från det vardagliga skolarbetet. Ut från skolan - in i framtidenKunskap ! Vad är det för samhälle våra elever skall leva i? Vilken kunskap, vilka färdigheter och egenskaper kommer att vara viktiga för dem ?

Jan-Ivar Johansson 

Referenser

Nordström, K. ((1996).). Lära för livet: Sunderby folkhögskola 100 år. . Boden : Beckman tryckeri AB .

Socialdemokraterna. (den 03 Dec 2018). Kongress 2019 ÖREBRO Handlingar. Hämtat från www. socialdemokraterna.se : https://www.socialdemokraterna.se/globalassets/var-politik/arkiv/kongress-2019/kongresshandlingar/kunskap-for-framtiden---trygghet-for-fler-och-konkurrenskraft-for-sverige_2019.pdf