Tragiken i Trollhättan slår alla rekord.
Två oskyldigt döda och en skyldig död. Trots att samhället på plats varit med och tagit ansvar för ett öppet och inbjudande samhälle för alla. Skolan låg i ett kulturhus med café och bibliotek där det var meningen att människor av olika sort skulle träffas och upptäcka att man egentligen inte var så olika. Nu har det direkt blivit tveksamheter mot detta och genast funderingar om att göra skolans halvoffentliga miljö hel skyddad.
Jag kommer osökt att tänka på ett studiebesök på en rysk
gymnasie skola i Kirovsk på Kola halvön som jag var med på. Då vi kom till entrén
satt vid ett bord två beväpnade vakter och granskade oss ingående.
Naturligtvis skall vi inte vara naiva, i mitt gamla kvarter
i gymnasiebyn införde vi stängning för alla, utan passerkort före 7:30 och efter 17:00 för att vi upptäckte folk som
satt inne hos oss och drack öl. Och dessutom gjorde vi så att det bara fanns en öppen ingång till huset.
En annan erfarenhet jag fick var för mycket länge sedan på det radikala 70 talet. En kamrat till mig som var väldigt intresserad av sociala frågor drev på för ett Café för utslagna och hemlösa i Östersund och fick till den verksamheten i Östersunds gamla teater. Tills vi råkade ut för att en människa blev knivstucken utanför caféet och då blev det helt plötsligt inte möjligt att ha kvar det. Att kasta ut barnet med badvattnet är inte lyckat någon gång.
En annan erfarenhet jag fick var för mycket länge sedan på det radikala 70 talet. En kamrat till mig som var väldigt intresserad av sociala frågor drev på för ett Café för utslagna och hemlösa i Östersund och fick till den verksamheten i Östersunds gamla teater. Tills vi råkade ut för att en människa blev knivstucken utanför caféet och då blev det helt plötsligt inte möjligt att ha kvar det. Att kasta ut barnet med badvattnet är inte lyckat någon gång.
Luleås vision för 2050 innehåller som huvudrubrik ”Mötesplatser”
. Restauranger, kulturella mötesplatser , bibliotek, sporthallar och andra
ställen där människor kan träffas analogt , kanske efter överenskommelse
digitalt, är oerhört viktigt i ett samhälle där vi ser människor som aktiva ,
sociala och kreativa som vill bygga än ännu bättre framtid och värld. En
demokrati för alla är beroende av dialog med andra än bara den närmaste gruppen
och att värderingar, attityder och kunskaper från olika håll får prövas och
jämkas ihop till överenskommelse och samsyn. Då måste vi lita på varandra och
möta de enstaka exemplen på våld och övergrepp med samma medel som en gång
Gandhi , Nelson Mandela och Martin Luther King gjorde.
Egentligen hade jag denna vecka tänkt skriva om att lärandet
och utvecklingen av ett kunskapssamhälle inte bara kan överlämnas till skolan
som institution utan börjar hos de enskilda föräldrarna som står för fostran
och internalisering av kärlek till lärande hos sina barn för att sedan
tillsammans med skolan ta hjälp av den utbildning som i dag också blir
livslångt. Naturligtvis också med hjälp av samhället i övrigt som erbjuder
kulturaktiviteter, fritidsaktiviteter och mötesplatser, ett socialt skyddsnät,
sjukvård , ja allt som bidrar till barn och ungas utveckling. Kan vi skapa en aktiv och medveten samverkan mellan
de tre parterna så kan vi lyfta det nödvändiga lärandet i framtiden.
Men jag återkommer nästa vecka.
Internalisera = Införliva i sitt tänkande ( SAOL)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar