BILDNING

Jag läser regelbundet en webbtidning som heter "Skola och samhälle". Där skriver både praktiker , forskare och debattörer. Journalisten och debattören Eva Lotta Hultén hade i veckan ett debattinlägg med rubriken:

Bildning är både vägen och målet

Som humanist och kommunikationsvetare kunde jag inte låta bli att ta intryck av hennes fina formuleringar och argument. Jag skrev själv ett inlägg som kommentar på hennes och det ser du här nedan :

Naturligtvis är en bra lärare en av förutsättningarna för lärande och hårt arbete en förutsättning för färdighet och förtrogenhet. Men intellektuella processer börjar i hjärnstammen och inte i hjärnbarken genom att de drivs av förälskelse och därmed passion. De som genom högt kulturellt kapital fått denna passion genom födsel och uppväxt, har naturligtvis en fördel genom det och de som inte fått det måste få det av samhället, bland annat lärarna. Det första som borde göras är att medvetandegöra föräldrar om vikten av kulturellt kapital och hur man för sina barn skapar förutsättningar för lärandet. Kan man folkbilda mot osunda levnadsvanor som nikotinmissbruk och för sund motion borde man klara att påverka föräldrar att ta aktiv del och skapa förutsättningar för sina barns lärande. Större motivation än kärleken till barnen är svår att finna.

Att samhället sedan följer upp med bra verksamhet från BVC , bibliotek och barnkultur,public service, fritid och social verksamhet är en självklarhet i ett folkhem. De barn som med de förutsättningarna introduceras i det livslånga lärandet av engagerade, passionerade, entusiaster för lärandet i form av förskolelärare, lärare och universitetslärare kommer att få ett liv fyllt av utbildning för yrkeskompetens , bildning för kulturell kompetens och folkbildning för samhällsmedborgar kompetens.

Med mänsklighetens samlade erfarenheter och kompetenser i bakgrunden och de digitala verktygen under uppbyggnad både kvantitativt och kvalitativt borde vi ha möjligheter att träda in i en samhällsutveckling liknande den som boktryckarkonsten utlöste med med sin nya tillgång, en masse, av information, fakta och reflektion. Att upplysningstiden och renässansen följde på detta är inget att förundras över. Vad kan en modern utbildningspolitik leda till för mänsklighetens utveckling ?

Jan-Ivar Johansson