SÖKSTRÄNGAR 
Jag hade just en animerad diskussion om söksträngar på internet med mina tvåor. Söksträngar är alltså de ord man använder för att hitta en speciell företeelse på internet. Det vanligaste sökverktyget är naturligtvis Google  men det finns flera. Söker man på  You tube efter information om Google sökning   får man 2870 små instruktiva filmer att titta på om Google sökning. Konsten är att skapa de ord eller taggar som man behöver för att inte få för många svar och irrelevanta svar. Söker man exempelvis på Gustaf Vasa får man 667 000 resultat vilket är lite mycket att läsa. Vill jag veta något om den bild av Gustaf Vasa som hänger på Örebro slott och där han hyrde in en av sina knektar som modell för benen, därför han själv hade väldigt fula och knotiga ben, så måste jag inskränka sökningen, så jag söker på Gustaf Vasa Örebro slott  porträtt efter lite letande finner jag så att den bilden nu hänger på Gripsholms slott  . Oftast får man sådana svar i Wikipedia  internets egen NATIONALENCYKLOPEDIN .

Konsten är alltså att veta lite om det man söker och att kunna fokusera sökningen så att man får lämpligt antal träffar. Mycket utav det man vill fylla på av fakta finns alltså bara en knapptryckning bort. Vad som måste läras är att formulera en frågeställning och fokusera den så att man söker efter rätt sak. Vi har läst den enkla hemsidan Infokoll. se  för att lära oss detta. 

Mycket handlar alltså om fantasi och överblick för att snabbt hitta fakta och information om sitt ämne. Naturligtvis också den fantasi som krävs för att ha en kritisk distans till det man hittar och den kunskap som krävs för att kunna värdera olika källors vikt. Men just konsten att precisera en frågeställning och söka efter rätt sak är en nödvändig färdighet i det digitala samhället. 
Man snävar in sökområdet som exemplet ovan visar. 
1: Gustaf Vasa  
2: Örebro slott 
3: Porträtt
Då får vi träffar där de orden finns med och söker vi vidare så kunde vi konstatera att porträttet uppenbarligen inte hänger på Örebro Slott längre utan finns på Gripsholms slott därför att det är det enda porträttet i helfigur vi hittar av Gustaf Vasa . Kanske inte så konstigt då förkunskapen om detta porträtt bygger på ett besök på Örebro slott som gjordes för cirka 30 år sedan. 

Nu kan jag gå vidare i mitt kunskapssökande, åka och göra en observation på Gripsholms slott , intervjua någon konstvetare om ämnet, söka efter uppsatser i uppsatser.se   eller Google scholars  om jag inte är nöjd. 

Alla förstår hur viktigt det är att förstå och kunna denna metodik för att vid behov kunna fördjupa sin kunskap om en företeelse. Det behöver ju inte gälla ett unikt porträtt , det kan ju också vara en blus man vill köpa, en bildel eller en fågel man vill veta mer om. Allt är inte digitaliserat ännu men mycket finns att få reda på nätet. Konsten är att veta vad man vill ha reda på.