Kunskap för framtiden

Socialdemokratins strävan har alltid varit att göra det möjligt för var och en att få en bra start i livet, att utvecklas som människa och att kunna hitta nya vägar när jobben förändras, så att alla kan vara med och bygga vårt samhälle.

Så står det i socialdemokraternas nya handlingsprogram  KUNSKAP FÖR FRAMTIDEN om bildning och skola . ” I Förarbetet till den nya läroplanen för grundskolan gav läroplans kommittén ut ett betänkande. (SOU. 1992R94 ) med rubriken ”skola för bildning” . Det färdiga resultatet av läroplansreformen blev dock målstyrning av aldrig tidigare skådat slag , följd av provserier ,nationella prov,  betygskriterier i enskilda ämnen vilket i sin tur för med sig ämnessplittring. Det är tvärtemot den klassiska bildningstraditionen som innebär helhet och sammanhang i studierna”  ( KG Nordström).

 Bildningsidealet trollades bort i samband med privatisering av skolan och det fria skolvalet i början av 90 talet.  Allt skulle vara mätbart endast fakta och. färdighet dög.  Den så viktiga förståelsen både av ämnet och det sammanhang som kunskaperna existerade i, det som kallas ” bildning” bortsåg man ifrån, i hetsjakten på effektivitet och lönsamhet. I ett alltmer komplicerat och specialiserat samhälle som kräver helhetsmedvetande och samarbete gav inte skolan längre kompetensen att förhålla sig till den kultur man växt upp i.  Allt blev allt effektivare utbildning för kunskaper om ett framtida yrkesliv. Bildningen som ger en kulturell identitet och hjälper oss att orientera oss i livet och existensen sattes åt sidan liksom folkbildningen som ger oss ett samhällsmedborgarperspektiv där empatin och solidariteten med andra människor och kanske allt levande kan utvecklas.

Känns utvecklingen igen? Allt fler unga säger sig må psykiskt dåligt och konsumtionen av psykofarmaka har aldrig varit så hög som nu. Och solidaritetsnivån exempelvis för de sextio miljoner människor som befinner sig på flykt i världen har aldrig varit så låg som nu. Blåbruna krafter sprider sig på många sätt. Solidariteten med den levande miljö som är en förutsättning för vårt liv på jorden brister också, även om barnen nu under Greta Thunbergs ledning på egen hand börjar ta tag i detta problem.

Allt är dock inte svart, bildning och folkbildning lever i studieförbund, på folkhögskolor, på bibliotek, i föreningsliv och bland engagerade människor. Medan vi väntar på att skolan skall reformeras utifrån dagens behov av livslångt lärande har vi två viktiga dokument att ta vara på.

 I förslaget till NATIONELL BIBLIOTEKSPLAN  med rubriken. DEMOKRATINS SKATTKAMMARE som är under bearbetning idag står bland annat ” Den nationella biblioteksstrategin har utformats utifrån sex huvudbegrepp eller målområden. Demokrati, Digitalisering; Tillgänglighet, Läsning, Utbildning och Infrastruktur. Dessa begrepp är valda för den representativitet och tyngd de har i bibliotekssammanhang. Demokrati är det överordnade målet. ”. Man skriver också:” Bibliotek bör vara tillgängliga både fysiskt och digitalt när människor har möjlighet att använda dem. Öppna tillåtande platser bemannade med personal som drivs av en professionell kunskap och vilja för att lösa problem för andra. Att invånarna söker sig till biblioteken med alla slags frågeställningar är i grunden positivt. Det visar att biblioteken möter behovet som samhällets öppna rum.

Återvänder vi då till SAP programmet ” Kunskap för framtiden” så hävdar man där också att Lärcentrum i hela landet ska öka tillgången till högre utbildning. Det skall fortsatt satsas på lärcentrum som en öppen fysisk lärmiljö där de studerande kan få hjälp med studierna. I samverkan mellan kommuner, yrkeshögskolor, och lärosäten samt folkbildningen ska det uppstå kanaler där man lägger till utbildningsplatser kopplas till lärcentrum och speciellt den digitala tekniken och pedagogiken utvecklas för att säkra kvaliteten i utbildningarna. Distansutbildningen behöver utvecklas. Och ta hänsyn till landsbygdens behov. Slår man samman demokratins skattkammare med kunskap för framtiden ser man lätt framför sig 290 kommuner som alla har ett folkbildnings och akademiskt lärcentra med bibliotekets basutbud av analogt material och tillgång till det vetande distanslärande och  internet kan ge. Samt naturligtvis bibliotekarier med både digital kompetens och litteratur kompetens.

 Studiecirklar, lokala distansstudiegrupper och människor med behov av fördjupning i de digitala verktyg som blir allt viktigare att kunna för att hänga med i samhället. Det kan biblioteken bli ett centrum för. Målgruppen kommer att vara alla därför att lärandet med nödvändighet måste fortsätta hela livet. Det nödvändiga livslånga lärandet som idag är lika viktigt som införande av läskunnighet genom folkskolan för ca 150 år sedan. Vi kan citera en riktig folkbildare: Kurt Åke Sjöström en gång rektor på Sunderby folkhögskola om det livslånga lärandet. ” — Vi. Måste lyfta. Blicken från det vardagliga skolarbetet. Ut från skolan - in i framtidenKunskap ! Vad är det för samhälle våra elever skall leva i? Vilken kunskap, vilka färdigheter och egenskaper kommer att vara viktiga för dem ?

Jan-Ivar Johansson 

Referenser

Nordström, K. ((1996).). Lära för livet: Sunderby folkhögskola 100 år. . Boden : Beckman tryckeri AB .

Socialdemokraterna. (den 03 Dec 2018). Kongress 2019 ÖREBRO Handlingar. Hämtat från www. socialdemokraterna.se : https://www.socialdemokraterna.se/globalassets/var-politik/arkiv/kongress-2019/kongresshandlingar/kunskap-for-framtiden---trygghet-for-fler-och-konkurrenskraft-for-sverige_2019.pdf

Vårt behov av rötter

Då det blåser behöver man inte många bevis för att rötter är ett behov hos alla sorters träd. Vare sig det är Al ,Sälg , Gran, Björk, Tall Asp, eller Hägg och Syren vars tid vi snart kommer att vara i ”då skomakaren får ledigt ett tag”.

Men även vi människor har behov av rötter i våra liv, vi glömmer aldrig var vi fötts, var vi växt upp och var släkten har sina rötter. Man skulle kunna likna oss med Tall och Gran. Granen faller lättare i en storm därför att de inte som Tallen har en pålrot som sticker djupt ner i marken. Att vi utvecklar starka känslor för stället där vi växer upp och kanske även för det ställe där våra nära och kära växt upp ger oss en pålrot , en stabil grund av trygghet och hemmahörande att stå på, då stormar börjar vina i våra liv. Detta innebär inte att vi inte flyttar hundratals mil eller ger oss ut på reseäventyr då och då utan kanske till och med hjälper oss att vila i den självkänsla som vår inre kontakt med rötterna ger oss.

Därför är det viktigt att speciellt våra barn och unga i sin uppväxt förankras i sin livsmiljö och får rötter som kan skapa tillhörighet och självkänsla. Ett sätt är att kunna åka till mormor eller farmor på somrarna och lära om hur mamma och pappa växt upp och förstå den miljö där föräldrarna danats. 

Ytterligare ett sätt är att lära känna den miljö man själv växer upp i. Att lära sig se genom tiden och historiens lager av händelser som till slut blivit det nu man befinner sig i. Att befinna sig i en helhet och gemenskap med djupa rötter i verkligheten gör att man behåller sin sinnesro hela livet och klarar de stormar som livet bjuder.

Att stå i Sunderbyn och se upp mot vårt fina sjukhus ges en annan innebörd och känsla om man känner till det fina åkerbärsstället som drog till sig byborna innan 1999 eller att dessa tusentals kvadratmeter en gång i början på artonhundratalet hade en föregångare, där Norrbottens första provinsialläkare bodde, ni vet han som var gift med landshövding Ekhorns dotter nere ifrån Landshövdingevägen.

Tittar man på biblioteksdatabasen i Sverige , Libris  så hittar man inte mindre än 167 träffar med böcker och artiklar om Sunderbyn. Ett gäng kulturhistoriker har dokumenterat och beskrivit byn i text och bildform under många år. Det finns redan nu en källa till kunskap om det ställe där våra rötter nu sakta utvecklas och förankras. Det finns till och med ett byalag  med byamän och byåldersman som för närvarande också är ett av regionråden i regionen.

 Men hur skall all denna livskunskap kunna spridas bland det uppväxande släktet i byn ? Vi är några som bildat en grupp med namnet SUNDERBYNS KULTURHISTORIKER vars syfte är att samla in mera material och att sammanställa det på ett modernt sätt som kan kommuniceras till barn och unga. Vi vet alla var de ser världen då de böjer sig över sin smartphone. Alltså en SUNDERBY APP som man kan ta med sig på promenaden i byn, eller låta sig ledas av på en hälsosam tur kring bygden. Där kommer det att finnas kartor, bilder, text, intervjuer och kanske någon film här och där. Vi hoppas att den kommer att användas i skolorna, i föreningslivet, på Folkhögskolan, i Närradion och framför allt av alla Sunderbybor som tar sig en promenad kring byn. 

Vi tror att man kan lägga in två funktioner i appen. Dels att man kan slå på den under en promenad och att den piper till då man passerar något intressant som man kan välja att läsa om, se på bilder från olika tider om, kanske höra en intervju med de som växt upp i gården eller kanske till och med en film att titta på. Dels också färdiga turer kanske från Kråkbergsskolan , förbi gristorget ( pip) Innimarksvägen med Lundkvistarnas gårdar (pip) förbi Danell (pip) och ner på David Jönsvägen ( pip) förbi Bergströmska gården ( pip . pip) svänga vid cykelvägen förbi Tore Lundin ( som är en av de duktigaste historikerna) och förbi  halvmilstolpen vid Sunderbyvägen (pip) , förbi Angstu torget  ( pip ) ( pip)  (pip) och kanske ( pip) . Sedan Sunderbyvägen tillbaka till Kråkbergsskolan ( pip) .  

Alltså , motion, lokalhistoria, hembygdskunskap och kanske man träffar någon granne på rundan. Att det blir lite solbränna med nyttiga D vitaminer räknar vi också med även om man får gå med paraply ibland. Du som tycker att detta med rötter och förankring i sin boendemiljö är riktigt och viktigt är  hjärtligt välkomna till Sunderbyns kulturhistoriker. Ring mig för mera information eller skicka ett sms  0703157084 eller mail joj1950@gmail.com och anmäl ditt intresse så ordnar vi en träff i början av juni.

Det finns många sätt att jobba för Sunderbyn. Här har några klimataktivister från Kläppenskolan varit framme och satt upp ett plakat vid sopkorgen på cykelvägen framför Tore Lundin , nedanför Bergströmska gården.

Varför kyrkoval

VARFÖR KYRKOVAL

 
Inför valet på söndag är det många som tvekar eller inte ids gå att rösta trots medlemskap i kyrkan. Förra valet röstade bara tretton procent av kyrkans ca sex miljoner medlemmar. Många tänker sig att i och med att jag inte går på högmässor eller på annat sätt är aktiv i kyrkan så har jag inget intresse av hur kyrkan styrs och vilka som sitter i olika beslutande positioner. Då glömmer man dock bort att kyrkan också har en världslig makt. Domkyrkoförsamlingen är centrum för ett stift som omfattar en tredjedel av Sverige. Nederluleå, Gammelstads kyrka är centrum för ett världsarv som man på andra sidan Atlanten ,i FN skrapan beslutat om. Kyrkan, kommunen, ideella krafter och många fler har här en uppgift att utveckla denna unika resurs som om den används rätt kan bli ett besöksmål som lockar turister och utvecklar den miljard industri som turismen redan är, bara i Luleå. Det kan innebära jobb åt många ungdomar, som då slipper flytta söderut.
De som väljs att styra kyrkan har alltså också ansvar för jobbskapande aktiviteter, markägande, kulturbevarande och därmed också bilden av det samhälle där man verkar. Ska Luleå inom den närmaste tiden få tio tusen nya innevånare har kyrkorna en stor roll att spela.
Förutom det andliga och det värdsliga har också kyrkan en stor roll att spela i kulturen. Arkitektur, konst, musik är olika kulturformer där kyrkan står i främsta ledet. Då behöver vi inte enbart tänka på kyrkans självklara roll som centra för orgelmusik utan kanske i första hand på den enorma kör verksamhet för alla åldrar som frodas där. Kyrkans körer och kommunens kulturskola är den grogrund som det svenska internationella musikundret vilar på.Du som är medlem i Svenska kyrkan och fyllt sexton år, gå på söndag och rösta i kyrkovalet. Rösta på det parti som vill ha jobb åt alla och som vill bevara och utveckla välfärden, rösta Socialdemokratiskt.

OM STEFAN LÖFVEN OCH FOLKET

OM STEFAN LÖFVEN OCH FOLKET

Eliter är ofrånkomliga. Varje fotbollsklubb har ett A lag. Men för att några skall gå långt har också klubben ett brett arbete med medlemskadern. Under Almedalsveckan samlas Sveriges eliter på Gotland. Noll komma fyra procent av befolkningen. Den politiska eliten, den ekonomiska eliten, den mediala eliten  plus konsulter och lobbyister inklusive sådana från folkliga organisationer, samlas åtta dagar i Visby.

 I en demokrati är det majoriteten som bestämmer och vilka för en dialog med de 99,96 procent som inte åker till Almedalen? I år har Statsministern och partiledaren Stefan Löfven tagit ett modigt beslut och vänder sig till demokratins medlemskader i stället för att frottera sig med eliten och spela med i DJ battle med rosevin och mingel. Respekten för vår statsminister växer i takt med att vi förstår vilket revolutionerande ställningstagande han tagit med sitt beslut att åka ut i landet . Egentligen samma beslut som en gång gjordes av föregångaren Olof Palme då han startade Almedals arrangemanget med just syftet att nå ut till demokratins aktörer, de vanliga människorna. Det är en internationell trend att eliter eller sådana som uppfattas som eliter tar över allt större del av utrymmet i den dialog och det samtal människor emellan som är grundvalen för demokratin. Engagemang i folkrörelser och på gräsrotsnivå i partier och fackföreningar blir alltmer sällsynt. Högerpopulism breder ut sig i Europa och världen och i USA har misstron mot eliterna satt en clown i Abraham Lincolns knä som president. 

Men till Norrbotten kommer Sveriges statsminister till två kommuner ,som knappast märks under Almedalsveckan, för att föra en dialog med de viktigaste människorna i vår demokrati.  Det känns faktiskt som om både August Palm, Branting och Olov Palme ler instämmande i sin himmel.

GRIT  ELLER  ANAMMA 

Ordbok: 'anamma'

Hittade följande förklaring(ar) till vad anamma betyder:

• (transitivt, om idé eller princip) ta till sig och därefter leva efter

Grit in psychology is a positive, non-cognitive trait based on an individual's passion for a particular long-term goal or end state, coupled with a powerful motivation to achieve their respective objective.

Det modernaste på pedagogik området är begreppet GRIT , en individuell passion för ett långsiktigt mål kopplad till en stark motivation för att nå målet. På svenska jämförbart med ett anamma, kanske till och med ett jävlar anamma som exempelvis en fotbollsspelare säger då hen vill vinna matchen som kommer. Den som propagerar mest för grit idag heter Angela Ducksworth som kan höras här ovan. Begreppet påminner mycket om det engagemang och den entusiasm som länge har sagts vara nödvändigt både för lärande och handledning till lärandet. Det är spännande att diskussionen kommit upp igen. 

Ett annat begrepp som också blivit aktuellt speciellt i den västerländska sfären är attityden till lärandet.  De fyra F:n har fått två A som komplement.  Fakta , Förståelse, Färdighet , Förtrogenhet och så Attityd och Anamma. Det är ingredienser som säkert leder mot ett fördjupat och lustfyllt lärande. 

Barnen i världen

Så här i juletid kan man inte låta bli att tankarna går till alla barn som är på flykt eller, ännu värre,  instängda i ett krig som i Aleppo, använda som självmordsbombare som i Nigeria eller bara använda som arbetskraft fråntagna sina rättigheter i hela vår värld. 2018 sägs Barnkonventionen bli lag i Sverige som den är i flera andra länder i världen och då kommer säkert många samveten att vakna.

Min älskade moster

BESÖKET HOS ELLEN

Det var med mycket blandade känslor jag äntrade bussen på torsdag morgon efter besöket hos Ellen ,för hemresan till Luleå. Alla vet vi vad som kommer att ske med Ellen men samtidigt har denna fantastiska kvinna ,49 kilo tung och 94 år gammal haft ett långt både människovärdigt och människovänligt liv . Jag kan från mammas berättelser nästan komma ihåg hur hon satte sig på Östersundsbussen från Gäddede då jag föddes för 66 år sedan för att stötta och hjälpa mamma med skötseln av det lilla hårlösa knytet. En hårlöshet som så småningom blev lockar ,så då jag kom till henne med svans så fick jag ta av den för hon ville se lockarna.
Det blev början på en omtanke och omsorg som varat hela livet. I första hand naturligtvis gällande min mormor och morfar som hon tog hand om hela livet liksom alla syskonen. Hon drog sig inte ens för att åka upp i mörkaste Lappland om systrarna i Arvån behövde henne.

Att satsa sitt liv på omsorg,omtanke och medmänsklighet är säkert det bästa.

Hon har också varit centrum för Johan Olsson släkten med  sin plats i hemgården med dörren öppen för alla. Intresset för släkt och historia blev materialiserat i innehållet i ladan på Murunäset som nu är Ellens museum på hembygdsgården.
Precis som förfäderna lämnat efter sig de saker Ellen samlat och vi kommer ihåg dem kommer vi alltid att komma ihåg Ellen då det oundvikliga för alla inträffar.

Ellen är den sista i andra generationen efter spelmannen JOHAN OLSSON på Backen i Gäddede. Men vi i tredje och fjärde och femte generationen med kanske en sjätte på gång har naturligtvis anledning att fundera över hur det symboliska träd som släkten utgör ska vårdas. Då vi fyra , en kusin och tre tremänningar träffades för att prata om Ellen fick jag klart för mig hur rötterna på trädet långt nere i jorden återspeglas i de grenar som jublande bär frukt och sträcker sig mot solen och knoppas. Hos någon har rötterna vårdats med barnen ute i Bränna, hos en annan i Murunäset bland Ellens samlingar och den tredje tar sina Stockholmska barn upp iden fjällmiljö där mor, mormor och morfars far Johan Olsson växte upp. Att dra upp en öring ur en fjälltjärn, att se topparna runt omkring lysas upp av kvällsljuset att bjudas på fullmogen mylta från närmaste myr och på vägen hem vandra genom hav av hundlokor och älggräs medan solen sakta går ner över kalhyggets rallarrosor det är att bli medveten om varför förfäderna tog på sig uppgiften att bygga det land som blev byggt. Kanske inte förståelse intellektuellt men förståelse för den känsla som burit vårt släktträd från rot till krona.

Någon gång kommer vi inte att ha en andra generation kvar, de kommer att ha gått ner under jord för att bli stabila rötter att bygga på som många tredjegenarationerna redan gjort, Vi som fortfarande strävar mot solen även om alla grenar inte bär frukt igen har kanske anledning att hålla viss kontakt  kanske på ett så enkelt sätt som med en facebook grupp ?  JOHAN OLSSON släktens FB grupp skulle det vara något ? Naturligtvis skall alla som känner för det vara med.

Jan-Ivar Johansson