Barn och Unga i den digitala mediekulturen

Det låter väl pretentiöst? Men det är ändå något vi får förhålla oss till som vuxna, lärare och inte minst föräldrar. I går hade jag förmånen att få ta del av en föreläsning på Sunderby Folkhögskola över en internet länk till Umeå Universitet av Elza Dunkels (hon stavar Elza så) . Hon är expert på Barns och ungas internet användning och har skrivit en doktorsavhandliing om det. Jag upptäckte att vi hade i mångt och mycket liknande sätt att se på saken. Hon skriver bland annat om de vanliga råden till barn om att inte lämna ut information om sig själva på internet. Vilket gör att vissa inte vågar lämna ut något alls på nätet och vissa bara tanklöst slänger iväg allt . Jag brukar säga åt mina elever att det du inte kan visa på Storgatan det skall du inte visa på nätet.
--Kom ihåg att den dag du skall söka jobb kommer arbetsgivaren att ha googlat på dig och veta vilka tävlingar du vunnit, dina bilder på bilddagboken , om du varit omskriven i en tidning OSV
Med andra ord är internet en offentlig plats.
Dunkels har också ett intressant resonemang om vår attityd gentemot barn och ungdomar. Hon laborerar med ett begrepp som kallas för Childism . Det finns inget bra svenskt ord säger hon (Barnism? ) . Hon skriver " Childism handlar om att identifiera maktstrukturer i samhället som bygger på ålder, preciis som vi upptäckt maktstrukturer som bygger på kön och etnicitet. Utforskanndet av denna struktur skulle kunna leda till att vi avslöjar och motarbetar diskrimineriing av medborgare för att de är unga. En som skrivit om Childism är psykoanalytikern och forskaren Elisabeth Young-Bruehl som hävdar att childism bland annat bygger på vuxnas uppfattning att de äger barnen och att det finns en primitiv syn även idag, på barn som otämjda varelser som behöver uppfostras och tuktas för att bli fullvärdiga medborgare." Hon menar att man som vuxen kan känna sig hotad i sin maktposition och att det är helt naturligt i alla typer av hierarkiska system att den som tagit sig uppåt i hierarkin , äntligen har erövrat makt, kan känna sig hotad underifrån. Man kan jämföra vuxnas förhållande till ungdomar med detta. " Deras kunskapsnivå diskuteras ofta med negativa förtecken, trots att det inte finns något som helst beviis för att utvecklingen gått i negativ riktning. Tvärtom ökar kunskapsnivån hela tiden men det är inget som den makthavande gruppen ser." säger Dunkels. Men kanske är det så att många av oss har dålig självkänsla och inte riktigt vill erkänna att yngre kan mera utav vissa saker som vi inte fått lära oss, Internet och dataspel exempelvis? Till slut en liten fundering som Dunkels har kring den synbara bristen på engagemang bland ungdomar. Själv , tillhörade 68 generationen har jag funderat mycket på det. Hon säger klokt att " Den typ av uppfostran vi ger våra barn idag kanske gör dem mer kritiska till rådande hierakier med påföljden att de struntar i att inordna sig. Det är i alla fall intressant att fundera i de banorna och inte omedelbart avfärda det man ser som bristen på engagemang."

Den här veckan har vi jobbat vidare med YRKESROLLER och MEDIERS ORGANISATION .
En grupp duktiga lärare och bibliotekarier har gjort en sökskola på nätet som heter INFOKOLL http://www.infokoll.se/ . Alla har fått i läxa att göra första delen av denna lilla sökskola.

Hoppas vi slipper fler snöstormar .

Ha det så bra Jan-Ivar

Källa : Barn och unga i den digitala mediekulturen NORDICOM Göteborgs universitet 2010