3.1 Låt ungdomsgenerationen ta plats
3.1.1 Ett jobb och en bostad
”Jag oroar mig för att inte hitta ett jobb efter min utbildning.
Jag får ont i magen bara av att tänka på det.”
”Jag är trött på att flytta runt, runt hela tiden.”
”Ungdomar får ta mycket skit. Ungdomar har blivit ett skällsord.”
Ungas röster ur Investera i Sveriges unga – en ungdomsrapport typ,
Socialdemokraternas ungdomspanel 2009.
De närmaste åren lämnar de största ungdomskullarna sedan fyrtiotalistgenerationen
gymnasieskolan. Det betyder att tiotusentals unga vuxna stiger in i vuxensamhället
– med liv och lust, med höga krav, med många nya idéer och stark vilja
att förändra samhället. Det är en fantastisk möjlighet för vårt land.
I de flesta fall lämnar ungdomarna skolan med en stark känsla av frihet och
förhoppningar inför framtiden – och fulla av energi. Deras drömmar, initiativkraft,
kreativitet och idéer kommer att bära långt i strävan att bygga ett eget vuxenliv.
Och när de utbildar sig, får jobb eller startar företag så medverkar de till vår gemensamma
utveckling.
Dagens ungdomsgeneration har vuxit upp i ett fritt Europa med en ny tids möjligheter
att mötas, resa och kommunicera. Internet, ett globalt flöde av information,
nyheter och musik, och möjligheter att handla, spela och prata med människor i
andra länder är självklarheter. Globaliseringen har skapat globaliserade ungdomar
– kunniga, kreativa, välinformerade och därför ofta med en stark ansvarskänsla.
Det samhälle de unga möter när de nu lämnar skoltiden bakom sig är ett Sverige
präglat av historiskt hög ungdomsarbetslöshet. Ungdomsarbetslösheten i Sverige
är en av Europas högsta.
Vi socialdemokrater vill radera ut ungdomsarbetslösheten. Det kan vi inte göra
enbart av egen kraft och inte från en dag till en annan. Men vi är övertygade om
att vi, tillsammans med arbetsgivare som vet att arbetskrafts- och kompetensbrist
väntar runt hörnet och fackliga organisationer som brinner för allas rätt och möjlighet
till arbete, kan göra skillnad.
Det behövs fler vägar vidare till utbildning och framtida jobb. Bland dem som
förblir arbetslösa en längre period vet vi att det oftast är ofullständig gymnasieutbildning
som är problemet. Bevisat effektiva åtgärder som arbetsmarknadsutbildning
och komvux har rustats ner. När högskolan inte längre byggs ut betyder större
ungdomskullar också att färre får möjlighet till högskoleutbildning.
Vi vill att det ska vara lätt för den som saknar fullständig grundskole- eller gymnasiekompetens
att komplettera inom komvux eller på folkhögskola. Det behövs
mer yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning för unga och fler lärlingsplatser för
långtidsarbetslösa unga. En nära kontakt med arbetslivet kan vara avgörande för
att finna motivation och mening i studierna.
Sverige behöver fler entreprenörer, också unga entreprenörer. I kommuner och
regioner kan företagskuvöser för unga entreprenörer erbjuda riktat stöd, rådgivning,
5
10
15
20
25
30
35
40
45
26
mentorer och möjligheter att få kontakter och bygga nätverk för erfarenhetsutbyte.
Utan jobb eller en studieplats blir det omöjligt att flytta hemifrån. Tillfälliga
jobb duger ofta inte för ett förstahandskontrakt och bristen på billiga hyresrätter
är skriande. Borttagandet av de statliga investeringsstöden ledde till att bostadsbyggandet
tvärnitade långt innan den ekonomiska krisen nådde Sverige. De ideologiskt
motiverade utförsäljningarna av hyresrätter har gjort det ännu svårare för den som
inte har kapital att skaffa en bostad.
Lösningen för många ungdomar blir andrahandskontrakt, tillfälliga boenden
eller att bo kvar hemma hos föräldrarna långt upp i åren. Det hämmar möjligheterna
att leva ett fritt liv, ta fullt vuxenansvar, välja sina fritidsintressen, skapa
relationer eller bilda familj.
Vi socialdemokrater – i regering och riksdag, kommun och landsting – kommer
att ålägga oss själva att låta ett ungdomsperspektiv genomsyra alla politikområden
den närmaste mandatperioden.
Vi vill erbjuda en politik som tar ungdomsgenerationen på allvar. Därför prioriterar
vi ungdomars chanser till jobb och bostad:
• Betvinga ungdomsarbetslösheten! En socialdemokratiskt ledd regering kommer
att ta initiativ till en bred samhällelig mobilisering för utbildning, praktik och
jobb till ungdomar. Varje ung person som bedöms behöva det ska få utbildning,
praktik, en lärlingsplats eller subventionerad anställning från första dagen – en
Jobbstart. Ungdomar som inte fått jobb inom ett år ska få både rätt och skyldighet
att delta i en yrkesinriktad utbildning med arbetsplatsförlagd praktik,
eller en högre utbildning om behörighet finns. I den offentliga sektorn vill vi se
trainee-program, och en särskild jobb- och praktiksatsning för nyexaminerade
unga akademiker på statliga myndigheter.
• Prioritera sommarjobben i kommunerna. Sommarjobben gör det möjligt för unga
att skaffa sig egna kontakter och erfarenheter i arbetslivet. Det första riktiga
jobbet är ofta på en arbetsplats där man har sommarjobbat. Det går att ordna
sommarjobb till alla 16-åringar – det vet de socialdemokratiskt styrda kommuner
som har gjort det. I kommuner och landsting ska socialdemokratiskt styre
innebära att sommarjobb prioriteras.
• Fler bostäder som unga kan efterfråga. Det behövs ett investeringsstöd för
hyresrätter, inte minst för att unga och studenter ska ha möjlighet att hitta en
bostad som de har råd att bo i.
27
5
10
15
20
25
30
35
40
45
3.1.2 Ung vuxen med rätt till respekt
”vi bildade band och blåste ringar
drog med handen genom jorden
fyllde naglarna med lera
av all yta som vi skrapade
för nånstans under lagren
av tätortstimotej
bredde stora världen ut sig
utan farthinder och Konsumkort
och nypon”
Lars Winnerbäck, Söndermarken 2003
Det handlar bara om några år – men alldeles avgörande år. Att vara ung på tröskeln
till vuxenlivet är hisnande; vad ska jag göra med mitt liv? Vilken utbildning,
vilket jobb? Det är också alldeles underbart; den första förälskelsen, nyfikenheten
på livet, alla vägar som ligger öppna.
De allra flesta unga är trygga och känner tillförsikt. De lever med fungerande
relationer och nätverk både i verkligheten och på nätet och får stimulans i skolan
för att utveckla sitt tänkande, inspireras av kompisar, kultur, idrott och politik.
Drömmen är att plugga, resa, jobba eller starta företag.
Ny teknik och en hög grad av internationalisering skapar nya fritidssysselsättningar
och helt nya sätt att organisera sig. Ungdomar är öppna och snabba att ta
till sig det nya, men samhället hänger inte alltid med. Därför är det viktigt att de
unga själva får definiera och prioritera hur de vill ha det.
Det kostar pengar att vara ung i en tid när allt fler miljöer är kommersiella och
när stil avgör status. Det hör ungdomen till att ha ont om pengar – men det måste
finnas gränser. Jobb, utbildning, studiebidrag och billiga boenden är grunden.
Studenterna har det tufft ekonomiskt. Vi socialdemokrater vill att fler ska studera,
och studera återkommande i livet. Det kräver också att det är möjligt att finansiera
sina studier – inte minst om man har hunnit bilda familj och skaffa barn.
För en del ungdomar har grundskoletiden varit jobbig, med tävlan, stress,
prestationsångest, litet att säga till om och ständiga jämförelser med andra. Andra
har haft svårt att koncentrera sig, hamnat i bråk och inte riktigt känt sig välkomna
i skolan. Då kanske inte mer utbildning är det som hägrar. För en del är till och
med gymnasieskolan för mycket.
Vi socialdemokrater anser att det är fel att sänka kraven i gymnasieskolan.
Istället måste det finnas fler alternativa vägar och en öppenhet för att man kan
vilja ta saker och ting i sin egen ordning. Det gick kanske att klara sig utan gymnasiekompetens
och behörighet till högskolan förr i tiden – men idag, när en stor
majoritet har gymnasiebakgrund är det annorlunda. Om vi inte förmår fånga upp
de skoltrötta ungdomarna, höra vad som är det verkliga problemet och hjälpa dem
att hitta en väg framåt så riskerar de att slås ut – inte bara från skolan utan också
från arbetsmarknaden.
Har man redan haft det jobbigt under skoltiden kan det bli särskilt förödande
5
10
15
20
25
30
35
40
45
28
att sedan ställas vid sidan av – arbetslös eller utan studieplats, hänvisad till socialkontoret
eller mamma och pappa. Det tolkas lätt som en bekräftelse på att man
inte duger, inte räcker till. Det är inte konstigt, men en stor förlust, varje gång
det slår tillbaka i form av destruktivitet och brottslighet.
Våldet bland ungdomar tycks bli råare. Det finns också många oroande signaler
om ungdomars psykiska ohälsa – en faktor som också ofta är orsak till våld. Bland
dem som överlämnas till rättspsykiatrisk vård har en stor majoritet haft kontakt
med barn- och ungdomspsykiatri eller socialtjänst i tonåren.
Vi behöver samarbeta för att minska påfrestningarna på de unga som har
det tufft – personal i verksamheter där unga finns, föräldrar och andra vuxna,
kompisar. Om det går snett ska det finnas en bra skolhälsovård, en vardagsnära
polis, ungdomsmottagningar och annat krisstöd. För unga med stora eller akuta
problem är samhällets stöd inte tillräckligt idag. Det får inte vara långa köer och
svårt att hitta hjälp vid drogberoende, ätstörningar eller psykisk ohälsa. Våld och
brottslighet måste alltid leda till snabb reaktion.
Vi delar alla ansvaret. Föräldrar, men också andra vuxna i ungdomars vardag
behöver engagera sig på eget initiativ, stiga fram och både ställa krav och stötta.
Vuxna har en plats i de ungas värld – och de unga i de vuxnas.
Ett ungdomsperspektiv på politiken ska märkas tydligt på flera områden:
• Plats för frihet, lust och energi. Ungdomshus, samlingslokaler, idrottsklubbar,
teater- och kulturverksamhet innebär plats och utrymme för unga att mötas
och göra saker utan att det kostar pengar. I alla kommuner måste det finnas
platser för unga där de själva kan styra verksamheten. De möjligheter som ny
teknik och globalisering skapar behöver nå fram till fler unga. Samhällets stöd
till föreningsliv och organisationer behöver utvecklas så att ungas möjlighet
till delaktighet och inflytande stärks. Inte minst idrottsrörelsen har en viktig
roll både för ungas hälsa och sociala utveckling som bör uppmuntras.
• Rätt till hälsa och snabb hjälp när det behövs. En lättillgänglig skolhälsovård ger
goda möjligheter att upptäcka problem tidigt och slussa dem som behöver mer
hjälp vidare. Vi vill förstärka skolhälsovården. Alla kommuner ska ha åtgärdsplaner
för ungdomar som drabbas av psykiska problem. Ansvarsfördelningen
ska vara tydlig så att alla vet vem man ska vända sig och vem som ansvarar för
vad. Ingen tid ska förspillas, adekvat hjälp och stöd ska ges omedelbart. Detta
kan möjliggöras genom samverkan i varje kommun mellan skola, socialtjänst,
barn- och ungdomspsykiatri, ungdomsmottagning.
• Studerande ska ha goda villkor. Många studenter upplever sin ekonomiska situation
som pressad. Det finns inte utrymme för det oväntade, ett tandläkarbesök
eller behov av medicin. Inte minst studenter med barn har det tufft ekonomiskt.
Vi vill höja både studiemedlet och bidraget till studenter med
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar