LÄRANDE MED INTERNET              

Lärande med Internet blir åtminstone kvantitativt en utvecklad form av lärande. Innan skrivkonsten måste man lita till egna observationer och erfarenheter eller muntlig tradition. Efter skrivkonsten kunde fakta och information sökas i skrivna dokument på sten , på lertavla, på papyrus och papper. 

Då tryckkonsten uppfanns för snart sexhundra år sedan kunde denna information spridas till många många fler även om de flesta fortfarande inte kunde läsa. Till Sverige kom läskunnigheten för etthundrasjuttio år sedan i och med folkskolereformen. För tjugofem år sedan utvecklades den då tjugoåriga uppfinningen Internet med world wide web och blev ett ännu bättre och användbart verktyg för informationsspridning och mycket mer. Idag finns denna information tillgänglig till och med i stora delar av tredje världen.

Och plötsligt sitter vi med våra datorer, surfplattor, smart Tv  och smartphones mitt en fakta och informationssamling som till stor del motsvarar vad som finns producerat i världen. Vilken fråga vi än ställer oss kan vi samla information om och därigenom få underlag till reflektion och förståelse för att sedan genom färdighet göra något praktiskt av för att till sist bli så insatt i att kunskapen blir en del av oss i vår förtrogenhet med livet.

Låt mig ge ett exempel på enkel fakta insamling som leder till förståelse. Vi funderade ett tag på varför skörbjugg heter skörbjugg . Med en enkel Google sökning hittade vi en artikel om Skörbjugg i Wikipedia där det förklarades att ett av symtomen på Skörbjugg förutom blödande tandkött är att huden blir tunnare och att det lättare uppstår blåmärken. Med andra ord så blir huden skör. Men så kommer frågan till vad då bjugg betyder och den frågan besvarades lika fort på datorn genom att berätta för oss att det betyder "korn". En liten rynka uppstod då i våra pannor tills vi kom på det logiska svaret att den färdiga hjärtbladiga växten korn består av ett ytterligt tunt blad  hölje runt själva kornet. Ungefär som en tunn sjuk hud på en människa som drabbats av skörbjugg. Ett avbildande namn alltså på en nuförtiden sällsynt sjukdom.  Hos oss hade alltså lärande uppstått med hjälp av den stora fakta ansamlingen på Internet parat med lite reflektion och slutledning vilket ledde till förståelse.

För femtio år sedan hade samma process mycket väl gått att genomföra men de som inte hade ett uppslagsverk hemma av yppersta klass hade inte klarat det om man inte ägnat ganska mycket tid åt att åka till ett bibliotek söka där i olika uppslagsverk och dra samma slutsatser. Vad som har hänt är alltså att förutom att den kvantitativa mängden av tillgänglig fakta och information har ökat, så har också tillgängligheten ökat och tidsåtgången minskat så att vi så gott som omedelbart har tillgång till det vi söker.

Den moderna människan behöver helt enkelt inte använda lika mycket tid till att söka efter fakta och information som redan finns utan kan förfina sin förmåga att reflektera och dra slutsatser utifrån förhandavarande fakta och information. Fler kan kanske öva upp sin förmåga så att man genom att ta vara på tidigare kunskaper och göra experiment, undersökningar, laborationer eller dylikt också kan bidra med att tillföra ny kunskap till mänsklighetens fromma. Det som skiljer lärande och forskande är att  forskande tar fram ny kunskap som inte funnits tidigare.

En analogi som skulle kunna fungera är den med modern matproduktion. Då folkskolan infördes var det naturliga sättet att skaffa mat på bordet att gå ut på åkern och sätta säd eller potatis, ha en ko och en gris och kanske jaga och plocka bär  lite grann. Skillnaden mot idag är helt uppenbar då det naturliga sättet att skaffa mat i vår kultur är att gå till snabbköpet och köpa  limpan, potatismoset och burkskinkan . Ja till och med färdiggjorda rätter för att micra. Fakta och information ligger tillgängligt i fina förpackningar i snabbköpets/internets hyllor.

Men dessa två fenomen är inte liknande i relation till fostran för lärandet. Vem skulle kunna tänka sig att sticka till sitt barn en femhundring och be det gå ner på snabbköpet och handla något gott till middagen? Och då har barnet säkert varit med några gånger och hört resonemang om mjölk och bröd och smör kontra margarin, frukt och grönsaker. Däremot sticker vi gärna till barnet en läsplatta utan att fundera över hur vi skall ta hjälp av den nya tekniken för att skapa lärande och en bättre framtid åt barnet.. I valet mellan godiset och grönsakerna väljer de flesta barnen godiset och blir på sina nya digitala verktyg utlämnade åt enkel underhållning och tidsfördriv. Den vuxne förebilden och ledsagaren saknas i sammanhanget . I och med att de vuxna inte orkat följa med den digitala utvecklingen under förra seklet finns inte den förtrogenhet med det som skall överföras till nästa  generation som skulle behövas.

Folkskolans införande på 1800 talet innebar en förberedelse för industrisamhället genombrott på bred front och enhetsskolan på femtiotalet slutförde grunden för industrisamhällets fulländning. Internet uppfanns samtidigt som de första i den nya gymnasieskolans första kull släpptes från gymnasiet nittonhundrasextionio. Femtio år senare behövs en ordentlig analys av hur de nya förutsättningarna skall bemästras och utvecklas. Detta  i och med den digitala fakta och informationsmassan skall omvandlas till förståelse och kunskap samt skapa färdigheter och förtrogenhet hos dagens barn och ungdomar i det framtida samhället de skall leva i . Vi vet att det inte räcker med fakta , information och kunskap för att utveckla ett samhälle utan att det även måste till fantasi, kreativitet färdighet och förtrogenhet för att göra människor beredda på att lösa de problem som ett samhälle bjuder.
  ”Fantasin är allt. Det är en förhandsvisning av livets kommande händelser. Din fantasi är viktigare än kunskap.” sa redan Albert Einstein.