Sidor

söndag 28 november 2010

TOLKA ELLER MÄTA

TOLKA ELLER MÄTA 
Nu har vi haft ÖPPET HUS på Gymnasiet och visat upp de utbildningar som "nya " gymnasiet skall ha från och med nästa höst. På mediesidan kommer vi att ingå i en inriktning på Samhällsprogrammet och en inriktning på Estet programmet samt en inriktning på Teknik programmet som troligtvis blir ganska liten.  Så vi visade upp medieämnena i det som kanske kommer att kallas för Mediehuset i nya gymnasiet. Vi visade också upp det journalistiska arbets sättet  så att blivande elever skall få en bild av hur vi arbetar i medieämnena.  Vårt arbetssätt är ju att utifrån ett moment i ett ämne försöka överföra så mycket fakta och information som möjligt och att diskutera fram förståelse av detta. Vid denna gräns slutar det flesta ansträngningarna i skolan och man säger sig ha vunnit kunskap som redovisas genom en skrivning eller uppsats vilken bedöms av läraren. Man kan ju naturligtvis då räkna rätta svar och bra formuleringar samt ge poäng för detta. Man mäter med andra ord det som fastnat av kunskaperna i intellektet , hjärnbarken skulle en hjärnforskare säga. Men människan styrs inte enbart av intellektet vilket exempelvis  dr Spock i Star Trek serien är en bra gestaltning av. Han förstår inte alls de "dumma" människorna som hellre styrs av sina känslor än sitt logiska tänkande. Einstein brukar ju räknas till det klokaste som levat på jorden uttryckte att fantasi var viktigare än intelligens. Så vart leder det oss i arbetssätt och betygssättning ?
EXEMPEL:http://mediehistoria.wikispaces.com/
Gå vidare 
 Vi kan helt enkelt inte nöja oss med enkel kunskap. Vi måste gå vidare och ge hantverkskunskap vilket är samma sak som handlingsberedskap. Vi måste också skapa ett sammanhang där kunskapen vi försöker förmedla är relevant och användbar. Då kan den bli intressant , engagerande och till och med känslomässigt stimulerande- entusiasmerande. Vi involverar hjärnstammen skulle en hjärnforskare säga. Vi kan kalla dessa steg för hantverkskunskap och förtrogenhets kunskap. Detta gör det möjligt att i någon form till andra återberätta vad man kan, vad man har lärt sig. Det är där grunden till metodiken det journalistiska berättar sättet finns. Det behöver naturligtvis inte bara vara massmedialt utan kan vara opera, musik, konstbild eller dans men vi har idag tillgång till verktyget IKT  (Information och Kommunikatins Teknologi)  i multimedia datorer som våra barn är ganska vana att handskas med . Så massmediala former för berättande är ganska lättillgängligt.

EXEMPEL :  http://medielagarochregler.wikispaces.com/
Bedömning och betyg
 Då vi då står där med en berättelse om ett ämne , socialpsykologi, medieteori, arbetsmiljö, pedagogik, retorik ja variationen är oändlig , vad gör vi då. Jo vi ställer oss på två ben , ett ben som bedömer fakta inhämtning och förståelse och ett som bedömer hantverket och förtrogenhetskunskapen som berättelsen om ämnet genomlyser. Har man inte förstått någonting måste läraren och eleven ta nya tag, berätta om ämnet på ett annat sätt för att det inte skall bli IG /F   har man tillägnat sig fakta och förstår grunderna har man G/E har man gestaltat förståelsen relativt bra  VG ( D ( C)   och har man gjort det riktigt bra så finns betyget MVG / B (A)  ( Betygskriterierna för A är skrivna som om det vore en A eller B kurs på universitetet så de kommer nog att bli väldigt sällsynta)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar