Katten på råttan och råttan på repet .......

Det är klart att det märks då vi blir allt färre på skolan.  Färre fötter som springer, färre händer som skriver och färre munnar som undervisar. Färre hjärnor som tänker och mindre tid till att överhuvudtaget tänka efter. Att reflektera , utvärdera och planera för att skapa en så positiv och inspirerande lärmiljö som möjligt för eleverna. Det hinner vi inte med. Att koppla ihop lärandet med ämnet och se till att lärandet blir en positiv upplevelse som leder till ännu större lust att lära. Det hinner vi inte heller med.
LUST
Som allting annat styrs lärandet av lusten och kan vi inte skapa den lusten, skapa motivation som det heter på pedagogiska så är projektet att lära sig något dödfött från början. Naturligtvis kan vi genom tvång få vissa att lära sig saker helt mekaniskt men den "Kunskapen" sitter inte länge. Förhoppningsvis över nästa prov för att ge höga betyg men sedan försvinner den bort. Speciellt , om den inte har förankring i verkligheten och  används för att lösa problem i vardagen eller åtminstone då och då regelbundet förs upp till ytan.
GESTALTNING
Därför försöker vi komplettera teoretiska kunskaper i form av fakta och förståelse med hantverkskunskaper och förtrogenhets kunskaper. Det senare är kunskaper som man får om man blir förtrogen med ett ämne vare sig det är matematik eller slöjd. Synonymer till förtrogenhet är exempelvis ingående kännedom, nära bekantskap, vana, inblick .   
FLUMSKOLAN
Det som händer just nu i skolans värld är att trycket uppifrån mot det som ibland kallas "flumskola" blir större och större. I den nya skollagen har rektor fått ett juridiskt ansvar för att alla klarar skolan med godkända betyg. Detta leder till att alla administrativa rutiner måste säkras för att en eventuell inspektion från skolverket ska klaras av. De tittar på att alla rutiner följts och att allt finns dokumenterat över alla som inte klarat skolan.  Då skall de individuella utvecklingsplanerna för eleverna , åtgärdsprogrammen och dokumentationen bakom dessa , elevvårdskonferenser och protokoll vid dessa vara i ordning och rätt gjorda annars riskerar rektor att bli prickad eller åtalad.  På skolverkets hemsida står det :
I varje mål- och resultatstyrd verksamhet måste verksamheten kunna följas upp och utvärderas. Resultaten ska ge underlag för förnyelse och förbättringar i syfte att öka måluppfyllelsen. I en målstyrd skola inriktas arbetet på att förverkliga de mål att sträva mot som finns fastställda i läroplan och kursplaner. I den enskilda skolan ska de nationella målen konkretiseras och omsättas i praktisk handling. Man måste också ta reda på i vilken grad eleverna når målen och vid behov göra förändringar. Men det räcker inte att stanna vid vad eleverna presterat. Det är också viktigt att belysa vad skolan presterat, exempelvis mot bakgrund av resursfördelningen, arbetssätten, kompetensutvecklingen eller utformningen av organisationen.
Detta leder till ett evigt skrivande av protokoll , anteckningar, dokumenterande och administrerande vilket gör det svårt att fylla skolan med ett lärande innehåll. Utvecklingsarbete och fortbildning är något man bara drömmer om. På grundskolenivån är det ännu värre.
KANSKE EN ELEKTRONISK LIVSJOURNAL
Jag ser framför mig ett land där vi livet ut följs av en dokumentation i form av en friskjournal där alla våra misstag och svagheter har dokumenterats och där vi på gamla dar kan slå upp hur vi inte klarade matten riktigt i sexan och fick hjälp med engelskan i ettan på gymnasiet samt läsa EVK protokollet från mötet om då vi olovandes tjuvrökte på skolgården i tredje ring.
DAGSLÄGET
Nu har vi haft ämnet Intervju teknik på banan i ettan och Socialpsykologi i tvåan .  Ettorna har fått gå ut i verkligheten och sökt erfarenhetskunskaper som vana intervjuare på tidningar, radio, TV eller i informatörs och marknadsföringsbranschen har. De har gjort reportage i ljud media, power points, filmer, bildspel artiklar med mera  för att redovisa för sina kamrater vad de fått fram. Jag tycker att det verkar vara väldigt bra arbeten och arbetet har gått väldigt bra. Jag ser fram mot redovisningen nästa onsdag.
Ett litet problem är att vissa vill forcera arbetet och nöjer sig med snabbt färdigställda produkter utan att bekymra sig om verkshöjden.  Då har vi ju heller inte lyckats skapa det fördjupade intresset som är förutsättningen för förtrogenhetskunskapen.  Ni vet ju själv att ni lär er mer om saker som intresserar och engagerar er än om saker som inte är lika intressanta.  En fördel vi har på medieprogrammet är att alla så småningom väljer en inriktning som gör att man behärskar ett format lite bättre än andra. I ett grupparbete kan man då utnyttja varandras kunskaper och nå en betydlig verkshöjd på redovisningarna.

Två B  har just redovisat  sitt arbete i socialpsykologi och samma sak gäller även för dem. Man lägger inte nog med kraft på att göra ett bra hantverk av i och för sig bra ideér . En grupp hade researchat ordentligt och läst in sig på två böcker om förintelsen samt gjort en socialpsykologisk analys av hur Hitler fick judarna att utan motstånd acceptera utrotningen.  En spännande idé men tyvärr alltför dåligt gestaltat för att kunna få högsta betyg på arbetet. En annan grupp hade gjort en film om olika socialpsykologiska karaktärer på väg till en PDOL fest. Den filmen var inget mästerverk men var gjort med ett så fint handlag och med ett sånt gott humör att den ändå fick den verkshöjd som gav högsta poäng. En tredje grupp hade också gjort en film om karaktärer i form av sketcher men inte lyckats vara nog tydliga. En grupp hade gjort ett power point som höll och en hade gjort en film om grupptryck som också var bra.