YRKESROLLER och ORGANISATION

Vi jobbar vidare med yrkesroller och organisation. Eleverna jobbar i grupper och är ute och undersöker hur massmedias tre huvud yrkesroller fungerar i praktiken. Marknadsföraren är ju anställd eler hyrd för att göra reklam (Reclamare= ropa ut) för en vara eller tjänst. Marknadsföraren kann ju också vara behjälplig i att skapa gott rykte åt företaget eller varumärket och då kallas det PR.
Informatören är anställd av myndighet, företag eller organisation för att sakligt informera om organisationen. Den kan också vara behjälplig med att skapa gott rykte (goodwill, PR ) åt den som man arbetar för. Men i första hand saklig och sann information internt eller externt.
Journalisten är visserligen anställd av något företag i massmedia branschen men har inga krav att skriva det som ägaren bestämmer. Tvärtom skall han utifrån publicistiska eller journalistiska värderingar KRITISKT granska samhället med alla dess ingående delar.
De etiska reglerna som styr de olika rollerna hittar ni på Medielagar och regler

Eleverna jobbar i sju grupper. De som tittar på journalistens yrkesroll undersöker TV 4 och Norrbottens Kuriren. De som tittar på Informatörers undersöker SSAB ,Kommunen och Landstingets informationsavdelningar. De som arbetar med Marknadsförare skildrar reklambyrån VINTER och en grupp pratar med Konsumentnämdens
konsumentrådgivare.

Power points och utställningar är för närvarande det populäraste redovisningsformerna. Vi har tyvärr haft många videokameror trasiga vilket gjort att det inte blivit så mycket film ännu och ingen grupp har valt radio ännu men det kommer säkert. Som jag berättat tidigare så kommer vi efter sportlovet att försöka med att göra en wiki tillsammans. På samma sätt som ovanstående Medielagar och regler. Det skall bli spännande att se hur det fungerar på ettor.

LITE PEDAGOGISKA FUNDERINGAR
Jag blir mer och mer på det klara med att lärande är en funktion av påverkan från hemmet, fritiden och sist skolan. En fransk filosof ,Bourdieu, talade redan för trettio år sedan om det han kallade det kulturella kapitalet. Det innebär att den som inte blir van med att leva bland skolans verktyg hemma, alltså uppslagsverk, böcker, samhällspolitiska diskussioner,teaterbesök, daglig tidning, public service TV, P1 lyssnande och så vidare. De kommer att i skolan inte ha de förkunskaper som krävs för att lätt ta till sig skolans abstrakta språk och arbete.Det är ju lika naturligt som att den som under sin uppväxt får vara med någon förälder i garaget och meka med bilen i en trygg varm och kärleksfull miljö, lär sig att mekaniker kunskaper är viktig och lustfyllt lärande. Själv hade jag en pappa som lät mig slå ett eller två slag med hammaren och sedan tog ifrån mig den för att själv slå i spiken. Jag lärde mig snabbt att jag inte kunde och har därför haft tummen mitt i handen hela livet. Detta gäller konstigt nog även datorer som ju är nog så abstrakta. Det är min fru som får installera program hemma . Så kulturella kunskaper, soociala kunskaper och hantverkskunskapers grund formas på olika sätt under uppväxttiden. Verkligen något att fundera över för oss som är föräldrar. Jag kan inte tänka mig mycket bättre än att de tre olika lärandeperspektiven samarbetar om det gemensamma målet att skapa så goda förutsättningar som möjligt för de ungdomar vi är satta att lära och fostra. Så jag motser några trevliga inlägg på denna blogg.


WIKIPEDIA skriver:" Kulturellt kapital är en av flera kapitalformer, men ofta sedd som den viktigaste, vilka utgör det Pierre Bourdieu kallar symboliskt kapital. Den kulturella kapitalformen är ofta förknippat med högre utbildning, sofistikerad smak och finkultur. Kapitalformerna är en samling begrepp som tillsammans med begreppen habitus och sociala fält utgör analytiska verktyg med vilka Bourdieu menar att man kan beskriva individers och gruppers motivation, handlingar och sätt att tänka. John Fiske utgår från Bourdieus kulturella kapital och delar i sin tur in detta i tre olika undertyper: officiellt kulturellt kapital, populärkulturellt kapital och fankulturellt kapital.

Kulturellt kapital kan konverteras till andra kapitalformer, som exempelvis ekonomiskt kapital. Detta kan exempelvis ske genom att en person med hög utbildning (högt kulturellt kapital) ges hög lön (högt ekonomiskt kapital).